– Vi saknar reformer som gör skillnad på kort sikt. Ska svensk industri kunna vara konkurrenskraftig år 2045 så krävs snabbare åtgärder än de regeringen har presenterat, säger Malin Johansson, ansvarig klimat- och energipolitik, IKEM.

IKEM är kritiska till att Tidöpartierna väljer att klimatinvestera i andra länder i stället för i Sverige. För industrin hänger klimatomställning och konkurrenskraft ihop, de förutsätter varandra. Att hamna efter i svenskt klimatarbete kan i teorin vara nationalekonomiskt gynnsamt, men det kan innebära att Sverige på sikt förlorar sitt anseende som framgångsrik industrination och går miste om BNP-skapande innovationer och investeringar.

– Tidöpartierna prioriterar klimatsatsningar på flera miljarder kronor i utlandet genom köp av utsläppsrätter. Det är satsningar som svensk industris omställning skulle behöva. Investeringar som krävs för att svensk industris produkter även efter år 2045 ska kunna finnas på den globala marknaden, fortsätter Malin Johansson.

Klimathandlingsplanen innehåller dock en del guldkorn.

– Vi välkomnar att regering utreder ett nationellt utsläppshandelssystem, men det brinner i knutarna och måste gå mycket kvickt. Vi uppskattar att regeringen inser behovet av både CCS och CCU. För att våra industrier ska kunna ställa om till en cirkulär ekonomi så måste alla kolatomer fångas in få användas till nya råvaror, säger Nils Hannerz, näringspolitisk chef, IKEM.