Igår, den 14 december, enades rådet och Europaparlamentet om reformen av EU:s elmarknad. Reformen, som föreslogs av Europeiska kommissionen i mars, med syfte att undvika upprepningen av förra årets energikris när höga gaspriser ledde till ökade energikostnader för hushåll och industriella kunder.
Efter tio timmars trilogförhandling mellan rådet och Europaparlamentet landade lagstiftarna i en slutlig kompromiss. Medlemsländerna hade under förhandlingarna svårt att komma överens om Contract for Difference (CfDs), ett finansieringsverktyg för statligt stöd av energi. Frankrike förespråkade ökade statliga bidrag som skulle gynna deras kärnkraftverk och erbjuda billigare utsläppsfri el till konsumenterna. Framför allt Tyskland motsatte sig idén, eftersom det skulle skapa snedvridningar på marknaden genom att oskäligt gynna länder med mycket kärnkraft.
– Energiföretagen har bevakat EU-reformen sedan start, och kan konstatera att när förslaget lanserades var det politiska narrativet i Bryssel att elmarknaden inte längre fungerade. Nu kan vi konstatera att vi fått gehör för värdet i vår marknadsbaserade elmarknad, konstaterar Julia Lindholm, ansvarig för Energiföretagens Brysselkontor.
Lagstiftarna gav under förhandlingarna efter till medlemsländerna och enades i att CfD kontrakt kan användas både för nya och livstidsförlängning av befintliga produktionsenheter. En kontroversiell konssession gav också till Polen i form av undantag för subventionerad reservkraft i form av kol fram till 2028. Europaparlamentet fick gehör för att garantera kunder i energifattigdom inte ska frånkopplas i fall de inte kan betala räkningarna.
– I sak kan vi konstatera att förändringarna inte blev så omfattande som kanske kunde fruktas när processen startades, säger Magnus Thorstensson, elmarknadsanalytiker hos Energiföretagen. Bland det positiva kan lyftas fram möjligheterna för nätinvesteringar baserade på prognoser, att eventuella stödsystem begränsas till CfD-kontrakt.
Magnus Thorstensson fortsätter;
– Sen finns det utmaningar, t.ex. där de föreslagna ändringarna rörande konsumentskydd tar sin utgångspunkt i kontinentala förhållanden som inte beaktar utbyggda socialförsäkringssystem som finns i de nordiska länderna. Därför är det också positivt att den faktiska utformningen i flera fall överlåtes åt medlemsländerna att bestämma och därmed kan anpassas efter nationella förhållanden. Som vanligt finns djävulen i detaljerna varför vi noggrant måste analysera de slutliga texterna när de blir tillgängliga.
Europaparlamentet och rådet ska ännu formellt anta kompromissen innan den blir färdig lagstiftning.
