Säkrare och effektivare pelletstillverkning har varit målet med forskningsprojektet Innopels. Efter två år har nu projektet avslutats och forskningsresultaten kan leda till nya sätt att producera, lagra och leverera pellets.
Varje år tillverkar Sverige omkring 1,7 miljoner ton bränslepellets. När den färdiga pelletsen lagras uppstår ibland en del problem – det bildas värme och brandfarliga gaser. Forskarna i projektet har tittat på om användning av olika typer av sågspån och om olika torkmetoder av spån kan lösa problemen.
Resultaten visar att kvaliteten på pellets påverkas av varifrån på trädet sågspånen kommer; från tallträdets inre stamdelar eller från de yttre stamdelarna på trädet. Man bör skilja spånsorterna åt i både hantering och lagring eftersom de har olika egenskaper och fukthalter.
– Man behöver kanske inte lagra allt spån för att uppnå tillräcklig spånmognad, utan bara lagra grovtimmerspån som ger mer problem med självuppvärmning i pelletshögarna, säger Michael Finell, projektledare, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Även torkning av spånen påverkar pelletsproduktionen. I projektet har man i storskaliga tester på två pelletsfabriker testat olika torkmetoder och även här visar resultatet på stora skillnader.
– Det är världsunikt att man gör så här stora forskningsförsök med pellets. Vanligtvis står man i labb med mindre körningar, säger Magnus Persson, innovationsrådgivare och projektledare på Paper Province.
Förhoppningen med projektet har varit att genom att hitta det perfekta receptet på pellets kan styra produktionen mot en jämnare och högre kvalitet vilket gynnar branschen, konsumenterna och miljön. Här kan forskningsresultaten bidra med rekommenderade rutiner för både hantering, lagring och torkning av sågspån och pellets.
Innopels har bedrivits i samverkan mellan Paper Province, Karlstads universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Solör Bioenergi Pellets AB, Härjeåns Energi AB och Bergkvist Siljan Skog AB. Huvudfinansiär är VINNOVA.
Foto: moses
