När kärnkraftsreaktorn Ringhals 4 snabbstoppades under natten till onsdagen den 29 november hjälpte sammanlänkade batterier till med att upprätthålla stabiliteten i elnätet. Reaktorn beräknas vara i drift igen tidigast natten mellan torsdag och fredag.
– Svenska kraftnät ska vid plötsliga bortfall i elproduktionen snabbt kompensera med stödtjänster och där är batterier särskilt väl lämpade för att bidra. För de företag och privatpersoner som äger batterier är det en bra affär att vara med och stabilisera elnätet, säger Dan-Eric Archer, vd för Checkwatt.
Kärnkraftsreaktorn Ringhals 4 står just nu stilla efter snabbstoppet och beräknas enligt elbörsen Nordpool vara i drift igen tidigast vid midnatt på torsdag. Vad som har hänt är ännu okänt. Senast i oktober utfördes en så kallad revision som skulle göra driften stabilare under vinterhalvåret.
Varje gång en kärnkraftsreaktor snabbstoppar sänks frekvensen i elnätet plötsligt och kraftigt, vilket kan leda till skador på utrustning eller i värsta fall nätsammanbrott om den inte snabbt återställs. Batterier och andra flexibla resurser, som är sammanlänkade till virtuella kraftverk kan inom en halv sekund kompensera för bortfallet i elproduktion och stabilisera elnätet genom att återställa frekvensen.
CheckWatts virtuella kraftverk Currently bidrog vid snabbstoppet i Ringhals 4 med 28 MW av de reserver som förhindrar att elsystemet destabiliseras.
– Nackdelen med stora centraliserade kraftverk är att elnätet blir sårbart när något går fel. Ett elsystem med mycket sol- och vindkraft kombinerat med bland annat batterier skulle ge helt nya nivåer av driftsäkerhet i elnätet jämfört med i dag, fortsätter Dan-Eric Archer.
Snabbstoppet var det fjortonde under 2023 som drabbat reaktorer i svenska och finska kärnkraftverk, visar statistik från Nordpool som CheckWatt har sammanställt. I genomsnitt har det tagit 4 dagar och 10 timmar för reaktorerna att åter tas i drift.
Ett elsystem med en allt större andel sol och vind har samtidigt lägre andel så kallad rotationsenergi än ett med stor andel kärnkraft. Rotationsenergi skapar tröghet i systemet och gör det mindre känsligt för störningar. För att möjliggöra utbyggnaden av kostnadseffektiv och förnybar elproduktion har därför nya typer av stödtjänster som frekvensreglering införts för att säkra stabiliteten.
– I relation till att bygga ny kärnkraft är kostnaderna för stödtjänster små. Pengarna går dessutom till de företag och privatpersoner som har investerat i batterilager, och när det är lönsamt att investera i energilager skapas andra mervärden och förutsättningar för ett resurseffektivt, förnybart elsystem, avslutar Dan-Eric Archer.
