Nyheter

Vattenindustrin: Underhållsskulden för dricksvatten och avlopp ökar med tio miljarder varje år

För att förhindra det krävs höjda VA-taxor men kanske även statligt stöd till kommunerna. Tidig samverkan mellan beställare, entreprenörer och leverantörer skulle främja innovation och ge bättre och effektivare upphandlingar. Det hävdar Vattenindustrins vice ordförande John Skantze.

Enligt Svenskt Vattens Investeringsrapport 2023 bedöms Sveriges infrastruktur för dricksvatten och avlopp ha ett årligt investeringsbehov på 31 miljarder kronor. Samtidigt ligger den årliga investeringstakten på cirka 20 miljarder.

– Det betyder att investeringsskulden byggs på med tio miljarder varje år. De pengarna måste tas någonstans och i dag är det enda sättet för kommunerna är att höja VA-taxorna. I år har de höjts med åtta procent i snitt och för 2024 är höjningarna beräknade till cirka tolv procent. Med inflationen innebär det knappt någon reell höjning, säger John Skantze som är vice ordförande i Vattenindustrin.

Han menar att det krävs fler och snabbare höjningar av VA-taxorna och de måste vara högre än inflationen. Men lokalpolitiskt kan det vara svårt att höja VA-taxor.

– Vi måste börja diskutera statligt stöd till kommunerna för att klara de nödvändiga VA-investeringarna. Vi är i en lågkonjunktur och då är det rimligt med statliga investeringar, som samtidigt främjar både sysselsättning och tillväxt.

Innovation och kompetens

Men det handlar inte enbart om pengar. Vattenindustrin är branschorganisation för konsulter, entreprenörer och produktleverantörer inom vattenrening och vattenbehandling. För att kunna erbjuda den senaste tekniken och kompetensen behöver branschens företag utvecklas.

– För att göra det behöver företagen se att det finns tydliga planer på hur finansieringen ska lösas. Om det inte finns pengar minskar intresset för innovation och kompetensutveckling, påpekar John Skantze.

Han konstaterar att tekniken att rena vatten inte är något nytt. Det handlar om fysiska grundlagar som redan romarna kände till. Innovation handlar därför till stor del om att använda befintlig teknik på nya sätt.

– Jag ser inget revolutionerande nytt runt hörnet. Det vi kan göra är att förfina existerande tekniker och även använda digitaliseringens möjligheter för att optimera reningen bättre. Då får vi mer vattenrening för investerade pengar.

Tidig samverkan

Nya krav på hur mycket vattnet ska renas kommer från bland annat EU. Gamla reningsverk som inte klarar de nya kraven måste byggas om. Det kan göras genom ny teknik men även genom att optimera befintlig teknik med lösningar som inte fanns när reningsverken byggdes. För att göra det på bästa sätt föreslår Vattenindustrin tidig samverkan i VA-projekt.

– Om bara lägsta pris gäller vid upphandlingar blir det ingen innovation. Vi vill se ett samarbete där beställare, entreprenörer och leverantörer diskuterar val av teknik och hur problem kan lösas innan ett projekt går in i upphandlingsskedet. Då blir specifikationerna bättre i upphandlingen, säger John Skantze.

Han berättar att det ofta händer att upphandlingar av VA-projekt avbryts eftersom specifikationer och krav är så orimliga att ingen vill ta jobbet. Då har tid gått och pengar lagts på projektering som måste göras om för att de affärsmässiga riskerna kopplat till val av teknik inte är synkroniserade med verkligheten.

– Det vore värdefullt för alla parter om våra företag fick komma in tidigare. En kommun bygger ett reningsverk kanske vart 30:e år och konsulter projekterar två till tre per år. Vattenindustrin medlemsföretag projekterar vatten- och reningsverk varje vecka. Det innebär att vi har god effektivitet och kunnande som beställarna kan ha nytta av.

Foto: Rajesh Balouria