För att Sverige och svensk industri fortsatt ska leda utveckling och omställning krävs en forskningspolitik som främjar forskning i Sverige. Jernkontorets inspel till regeringens forskningsproposition ger nio konkreta förslag för främjad forskning och kompetensförsörjning. Det inkluderar att öka transparensen i offentlig forskningsfinansiering och att koppla utbildningsanslaget till graden av arbetsmarknadsetablering efter genomförd utbildning.
I början på nästa år kommer regeringen att presentera sin forskningsproposition som sätter riktningen för forskning och högre utbildning under kommande fyra år. För att svensk industri fortsatt ska stå konkurrenskraftig är det avgörande att forskningspolitiken främjar en stark och industrirelevant offentlig forskningsfinansiering som lockar industrisatsningar i och till Sverige.
– Svensk industri består till stor del av bolag som bedriver verksamhet även i andra länder, och därför kan välja att lägga sin forskning där. Om Sverige vill fortsätta vara ett land som leder utvecklingen och omställningen av industrin så behöver också forskningen finnas i landet, och då behöver politiken tydligt visa att den vill och stödjer det, säger Gert Nilson, teknisk direktör på Jernkontoret.
Jernkontoret lyfter i sitt inspel till regeringen konkreta åtgärdsförslag för främjad forskning och kompetensförsörjning. Dessa innefattar bland annat att öka transparensen i den offentliga forskningsfinansieringen, att koppla utbildningsanslaget till graden av arbetsmarknadsetablering efter genomförd utbildning och att satsa mer på industridoktorander och adjungerade tjänster.
– Svensk järn- och stålindustri har tack vare uthålligt och framgångsrikt forsknings- och innovationsarbete, i samverkan med både akademin och samhället, kunnat ta ledartröjan i omställningen. Forskningspolitiken är central för att även framöver skapa förutsättningar för en internationellt konkurrenskraftig industri som bidrar till vår välfärd och ett hållbart samhälle, avslutar Gert Nilson.
Jernkontorets nio förslag till åtgärder, fördelade på tre behovsområden:
I/Strategisk forskning
Förbättra förutsättningarna för strategisk och industrirelevant forskning
Utred lärosätenas indirekta kostnader
Öka transparensen i den offentliga forskningsfinansieringen
II/Industrirelevant utbildning
Prioritera industrirelevant utbildning
Öka den lärarledda undervisningen
Stärk svensk forskarutbildning
III/Dynamiska forskningsmiljöer
Stärk samverkansforskningen inom mineral- och metallområdet genom öronmärkt långsiktig finansiering
Öka mobiliteten mellan akademi och industri
Finansiera satsning på adjungerade tjänster och industridoktorander
