Energiföretagen välkomnar att regeringen avsätter medel för utvecklad energiplanering som ska bidra till klimatmålen, näringslivsutveckling och ett samhälle med ökad motståndskraft. Det är också välkommet med riktade satsningar på att korta tillståndsprocesserna och laddinfrastruktur. Energiföretagen är dock kritiska till att regeringen inte går vidare med det remitterade förslaget om pausad indexering av energiskatten på el, vilket innebär att elkunderna kommer att få en energiskattehöjning på mer än 9 procent till kommande årsskifte.
I avsnittet om energipolitiken i årets budgetproposition lyfter regeringen försörjningstrygghet och beredskap tydligare än i tidigare års budgetproposition. Man betonar också att Sverige behöver ta ytterligare steg avseende elektrifieringen för att klara klimatmålen och möjliggöra den gröna omställningen. Man återupprepar bedömningen av en kraftigt ökad elanvändning med ett bedömt behov om minst 300 TWh till 2045.
– Regeringen betonar beredskap och försörjningstrygghet vilket är välkommet. Samtidigt ser vi inga stora satsningar på energiområdet i denna budget och större reformer saknas. Ska vi klara ambitioner om 300 Terawattimmar till 2045 kommer det krävas nya insatser för att främja både ny elproduktion och förstärkning av elnäten. Av vikt är därför den energipolitiska inriktningsproposition som väntas i december, kommenterar Åsa Pettersson, vd på Energiföretagen Sverige.
Behov av ökad planering och satsning på kortare tillståndsprocesser
Regeringen tydliggör att elsystemet behöver planeras så att elproduktion och nät byggs med rätt egenskaper, på rätt plats och i tid för att kunna möta efterfrågan på el för den gröna omställningen och leverera rimliga och stabila elpriser. Ett nytt anslag om 830 miljoner kronor för perioden 2024-2026 införs för energiplanering.
– Energiföretagen välkomnar satsningen som stämmer väl överens med Energiföretagens syn att det behövs en plan med konkreta åtgärder och reformer för att den kraftfulla elektrifieringen som samhället efterfrågar ska kunna realiseras, fortsätter Åsa Pettersson.
För att korta tillståndsprocesserna föreslår regeringen att länsstyrelserna tillförs 100 miljoner kronor, Sveriges Domstolar 10 miljoner kronor och Naturvårdsverket 13 miljoner kronor. Därigenom ges myndigheterna bättre förutsättningar för en snabb och effektiv handläggning. De föreslagna medlen om 123 miljoner kronor ges per år under perioden 2024 till 2026. 55 miljoner kronor går till Energimarknadsinspektionens pilotprojekt om samarbete som bedöms kunna korta ledtider för utbyggnad om elnät.
Utebliven pausad indexering av energiskatten på el
Regeringen väljer att inte gå vidare med det remitterade förslaget om pausad indexering av energiskatten för el för nästa år. Regeringen väljer dock att göra en kraftig sänkningen av skatten på bensin och diesel med 5,64 miljarder kronor 2024. Under 2024 kommer regeringen att lämna förslag till riksdagen om nedsatt energiskatt för el som används för infångning av koldioxid för lagring.
– Vi beklagar att man inte går vidare med förslaget om pausad indexering, vilket innebär att elkunderna kommer att få en energiskattehöjning på mer än 9 procent till kommande årsskifte. Vi ifrågasätter också prioriteringen med en kraftigt sänkt bensinskatt som påverkar möjligheterna att nå klimatmålen och minskar incitamenten för att gå över till elfordon och andra fossilfria fordonstyper. Ett välkommet skatteförslag är dock att regeringen aviserar att man kommer lämna ett förslag till riksdagen om nedsatt energiskatt för el som används för infångning av koldioxid för lagring, kommenterar Åsa Pettersson.
Satsningarna inte tillräckliga för att nå klimatmål
Även inom budgetens miljödelar betonas elektrifieringens roll för att klara klimatmålen. Man satsar här 100 miljoner kronor på att stärka klimatklivet för industrin och inför en fordonspremie. Man stärker också anslaget klimatklivet med 800 miljoner kronor som bl.a. skall gå till laddinfrastruktur.
I budgeten konstateras dock att beslutade och planerade styrmedel i Sverige inte är tillräckliga för att nå nationella klimatmål.
– Det är djupt oroande att vi inte ser ut att nå klimatmålen. Jag önskar ett krafttag med konkreta reformer i den klimatpolitiska handlingsplanen som kommer i höst, avslutar Åsa Pettersson.
