EU kommer med en satsning på över en och en halv miljard kronor för forskning på batterier, som koordineras från Uppsala universitet. Satsningen Battery 2030+ har pågått i tre år och går nu vidare i nästa steg. Syftet är att göra Europa världsledande inom utveckling och produktion av batterier som är miljömässigt och livstidsmässigt uthålliga, säkra och effektiva.
Den europeiska forskningssatsningen Battery 2030+ fortsätter, nu inom ramen för Horizon Europe. Uppsala universitet har fått förnyat förtroende att samordna projekten i det som kallas CSA, Communication and Support Action under ledning av professor Kristina Edström, och med en ny budget på 1,5 miljard kronor (150 miljoner euro).
– Nu drar sex nya forskningsprojekt igång. Det är tre stycken som jobbar med sensorer och självläkande egenskaper hos batteriet. Tre forskningsprojekt fokuserar på de inre gränsskikten i batteriet där en fördjupad förståelse kan bana väg för effektivare batterier. De kommer att följas av ytterligare tio projekt under 2024 och nio under 2025. En del av dessa projekt kommer vara mer tillämpade och rikta in sig på tillverkning och återanvändning, en del mer datorvetenskapligt orienterade, säger Kristina Edström, professor och ledare av Battery 2030+.
De tre projekt som fokuserar på sensorer och självläkande egenskaper hos batteriet är Phoenix som leds av Maitane Berecibar, Vrije universitet i Bryssel (VUB), Salamander som leds av Yuxiu Lai vid norska institutet för energiteknologi (IFE) och Healingbat som leds av Stefan Palzer vid Dortmunds tekniska universitet.
De tre som handlar om djupare förståelse av dynamiken i de komplexa gränsytorna mellan elektrolyt och elektrodmaterial i batteriet är Opera som leds v Celia Polop vid universitet i Madrid (UAM), Opincharge som leds av Santhana Eswara vid Luxemburgs institut för teknik och vetenskap (LIST) och Ultra Bat leds av Martin Meedom Nielsen vid Danmarks tekniska universitet.
