Elektrifieringen är en förutsättning för att nå fossilfrihet och konkurrenskraft i många sektorer och branscher. För att möta det ökade behovet av el krävs en omfattande utbyggnad av elsystemet. I en ny rapport kartlägger Energimyndigheten möjligheterna – men också de hinder som behöver röjas.

Rapporten Utvecklingsvägar för elproduktion analyserar olika utvecklingsvägar för utbyggnad av de fossilfria kraftslagen till 2050. Analysen visar att det finns flera möjliga vägar framåt för elproduktionen, beroende på vilka förutsättningar som råder. 

– Förutsättningarna påverkas av olika prioriteringar som behöver göras – en del på bekostnad av andra samhällsmål eller intressen. Vad som 2050 definieras som ett ekologiskt hållbart, leveranssäkert och konkurrenskraftigt energisystem kommer att vara resultatet av en lång rad beslut och val som behöver tas i närtid, säger Robert Andrén, Energimyndighetens generaldirektör.

Bättre förutsägbarhet

Långsiktighet i styrning och målsättning är en av förutsättningarna som krävs för att klara en storskalig utbyggnad av elproduktionen. Det skapar bättre förutsägbarhet för investerare och är framför allt viktigt för kapitaltunga investeringar med långa ledtider, som exempelvis kärnkraft. 

– Vi behöver nu samlas runt en gemensam målbild på alla nivåer av och mellan de flesta aktörer i samhället. Omställningen handlar om möjligheter och kommer att ge många nyttor men också nya kostnader i delar av samhället. Har vi modet att inse det har vi mycket bättre förutsättningar för en saklig dialog om avvägningar som behöver göras mellan olika intressen, säger Robert Andrén.

Syftet med rapporten är inte att ge svar på hur elsystemet kommer att se ut 2050 – analysen utforskari stället innebörd och konsekvenser av utveckling i fyra olika scenarier. Storskaligheten i omställningen gör att fler gemensamma utmaningar än skillnader kan identifieras, oavsett utvecklingsväg.

En av utmaningarna är behovet av ändamålsenliga regelverk och processer. Utbyggnaden av elproduktion och tillhörande infrastruktur kräver ett regelverk som tolererar förändring och påverkan, samt processer som ger kortare ledtider.

– Miljöbalken trädde i kraft under en tid med låg investeringstakt i industri och infrastruktur och är till stor del inriktad på bevarande. Det finnsbehov av att utveckla processer och lagstiftning för kraftslag där ingen eller liten utbyggnad skett i närtid, som till exempel kärnkraft och havsbaserad vindkraft, säger Fredrik Svartengren, chef för enheten elproduktion och samhälle.

Fakta från Utvecklingsvägar för elproduktion

I rapporten studeras fyra olika scenarier för elproduktion år 2050. De utgår från olika kraftslags förutsättningar att bidra inom olika tidsperspektiv.

Fram till 2030–2035 är det framför allt utbyggnad av landbaserad vindkraft och solkraft samt effekthöjningar inom vattenkraft, kraftvärme och befintlig kärnkraft som bedöms kunna möta ett ökande elbehov.

Efter 2030–2035 kan havsbaserad vindkraft och utbyggnad av ny kärnkraft bidra med en stor andel tillkommande elproduktion. 

Utbyggnaden av solkraft och effekthöjningar i vattenkraft och kraftvärme är viktiga på både kort och lång sikt. 

Rapporten tar även upp vikten av utbyggnaden och förstärkningen av elnät och en flexibel och effektiv energianvändning.

På bilden:Robert Andrén, Energimyndighetens generaldirektör.