Text: Max Fjaestad, BE Group Sverige

För några veckor sedan var jag med om något ovanligt. Jag fick se en masugn tappas på råstål – på bara några meters avstånd! Glödande flöde och massor med gnistor. Få förunnat och ruggigt spännande för en stålnörd som jag.

KVARTALET SOM GÅTT

Vi ser en lugnare marknad om man jämför med samma tid förra året då det var en galen tid med omfattande hamstring på grund av krigsutbrottet i Ukraina. Med det sagt tycker jag att läget är betydlig mer positivt än vad jag förväntade mig, speciellt vad det gäller industrin.

GRÖNA STÅLALTERNATIV

Det är glädjande att se grönare erbjudanden av plåt baserat på skrot som ger betydligt lägre utsläpp av fossil CO2. Ett problem är att det inte finns tillräckligt med skrotråvara för att täcka dagens behov av stål. Om den gröna plåten kräver skrot som annars skulle blivit balk, stång eller armering och dessa material måste tillverkas från malmråvara med högre utsläpp som följd blir det inte bättre för planeten.

I förra veckan var jag i Österrike och träffade miljöansvarige hos voestalpine som berättade om deras arbete med att minska sitt CO2 avtryck. Grundtanken är att de fortsatt ska kunna leverera sina mest avancerade stålsorter, vilka kräver ren järnråvara som är svår att få genom återvinning av skrot. Därför gör de sin miljöomställning i tre steg.

Det första steget kallas ”CO2 optimerad process” och handlar om att förbättra dagens produktionsmetod. Det är redan i drift i en av tre masugnar i Linz. Det ger en minskning med tio procent av utsläppen jämfört med nivån 2019, och uppnås bland annat genom inblandning av briketterad järnsvamp (HBI) i masugnen, höjd andel kylskrot i konvertern där råjärn färskas till stål samt injektering av processgaser i masugnen.

Steg två, ”Hybridteknik i masugn och ljusbågsugn”, minskar utsläppen med 30 procent och där ersätts masugnar successivt med ljusbågsugnar som smälter skrot och HBI. Detta steget är påbörjat och finansieras utan stats- eller EU-stöd. Beräknad uppstart 2026.

Steg tre, ”Vätgasbaserad ståltillverkning” är idag på forskningsstadiet inom olika områden. Till exempel finns det en 6MW-anläggning för hydrolys av vatten till vätgas i drift sedan 2019. Beräknar vara klimatneutrala långt före 2050, men det beror på resultaten av alla projekt.

FRAMÅT

De Europeiska stålverkens branschorganisation, Eurofer, skrev den 3:e maj i sin prognos att den skenbara konsumtionen, det vill säga den volym de säljer till antingen lagerhållning eller konsumtion, blir en procent lägre 2023 jämfört med 2022. Det betyder att försäljningen kommer att öka något under andra halvåret (jämfört med det första). Vidare spår de en ökning för 2024 med 5,4 procent (jämfört med 2023).

Hos analysfirmor som S&P Platts och MEPS kan vi se att spotpriset för platta produkter har fallit under andra kvartalet. Det råder en dragkamp mellan ökad tillgång av importerad plåt och europeiska verk som har hög beläggning, bland annat på grund av driftstörningar hos några stora aktörer.