13 procent av de unga tallarna i Götaland har fått skador av älgens bete under senaste året. Det visar den årliga inventeringen av drygt 17 000 provytor i södra Sverige. Det är med någon procentenhet den lägsta siffran sedan mätningarna började 2016 men fortfarande högt över målet på maximalt fem procent.
Varje år orsakar älgens och andra hjortdjurens bete på skogen miljonförluster för samhället och enskilda markägare.
– Vi ser att resultaten från inventeringen fortsatt ligger på en allt för hög nivå. Nu gäller det att både jägare och skogsägare fortsätter ha tålamod i det komplexa arbetet med att få en bättre balans mellan antalet vilt och deras tillgång på mat, säger Lars Ingemarson, viltexpert på Skogsstyrelsens Region syd.
Tallen är attraktiv mat för älgar, rådjur och andra hjortdjur. När djuren betar på träden uppstår skador som orsakar minskad tillväxt och försämrad virkeskvalitet. I allra värsta fall kan trädet dö.
Här finns mest skador
Skadorna mäts varje år i älgbetesinventeringen, Äbin. Enligt årets inventering varierar skadorna mellan 11 och 16 procent i länen i Götaland (undantaget Halland som avviker på grund av för få tallar i ungskogarna för att underlaget ska vara tillräckligt). Mest skador finns i Blekinge där 16 procent av de inventerade ungtallarna fått en betesskada senaste året, tätt följt av Östergötland med 15 procent. Det innebär två till tre gånger så höga skador som målet om maximalt fem procent.
Sett över tid, sedan inventeringen startade 2016, har skadorna på regionnivå minskat från 16 till 13 procent, men resultaten har pendlat runt 15 procent över åren. Götaland är indelat i 53 älgförvaltningsområden varav 33 har inventerats under våren. I 15 av dessa går skadorna nedåt sedan mätningarna startade 2016. I tre älgförvaltningsområden har skadorna ökat och i resten står det still. Älgstammen har också minskat och det planteras mer tall, vilket är de två kraftfullaste åtgärderna som behövs för att vända trenden.
Början på en ny trend?
– Det är förstås bra att vi ser en försiktig trend nedåt, vilket indikerar att vi är på väg åt rätt håll. Nu är vår förhoppning att detta är början på en hållbar trend som visar att det långsiktiga arbetet i skogen börjar ge resultat, säger Lars Ingemarson.
Att få förändring i naturen kan ta tid, systemen är trögrörliga och det behövs mer forskning och kunskap, men för att bidra ytterligare till att förstärka den positiva trenden så krävs det att:
markägare som avverkat ser till att det kommer upp ny skog med ett trädslag som är lämpligt för de markförhållande som råder och fortsätter plantera mer tall.
jägare ser till helheten och på många platser minskar antalet älgar och andra hjortdjur för att minska konkurrensen om maten.
Resultaten från inventeringarna i Svealand och Norrland kommer att presenteras senare under sommaren.
All statistik finns här:
Abin Rapport (skogsstyrelsen.se)
Foto: Muhammad Asghar
