Tillväxttakten i svensk skog har efter en period av minskning nu ökat något. Virkesförrådet planar ut, och tallen har passerat granen som det vanligaste trädslaget sett till volym. Det är tre trender som framgår i den årliga officiella statistik som SLU Riksskogstaxeringen presenterar idag.
SLU Riksskogstaxeringen har inventerat skog och mark i hela landet sedan 1923 och firar i år hundraårsjubileum. Idag presenteras ny statistik som baseras på den fältinventering som utfördes under åren 2018–2022.
– Tillväxttakten har efter en period av minskning sedan 2012 nu ökat något. Samtidigt ser vi rekordnivåer av såväl avverkad volym som volymen av träd som dör av andra orsaker som snö, vind och barkborreskador, säger Per-Erik Wikberg, redovisningsansvarig på Riksskogstaxeringen. I årets Skogsdata presenteras även preliminär statistik som visar en fortsatt återhämtning av de enskilda trädens tillväxt sedan torråret 2018.
Den nya statistiken visar att volymen skog, dvs. virkesförrådet, i Sverige har stabiliserats på cirka 3,6 miljarder skogskubikmeter med en fortsatt svag årlig ökning.
– Det framgår också att tallen nu har passerat granen som det vanligaste trädslaget sett till volym, säger Cornelia Roberge, programchef för Riksskogstaxeringen vid SLU i Umeå. När det gäller antalet träd är björken fortfarande det vanligaste trädslaget.
Temaavsnitt om gammal skog
Årets statistik gör en fördjupning i gammal skog (se faktaruta) och visar att det finns 2,4 miljoner hektar i Sverige, vilket utgör tio procent av den produktiva skogsmarken. Sedan Riksskogstaxeringen startade för 100 år sedan har arealen gammal skog minskat kraftigt. En tydligt ökande trend ses dock sedan mitten av 1990-talet, samtidigt som den årliga arealen slutavverkning av gammal skog har legat mellan 20 000 och 40 000 hektar. Totalt 0,7 miljoner hektar, motsvarande 29 procent av den gamla skogen, är formellt skyddad och huvuddelen finns i de västra delarna av Norrland.
– Den gamla skogen är barrträdsdominerad med undantag för gammal ädellövskog i söder, säger Per Nilsson, projektledare på Riksskogstaxeringen. Gammal skog innehåller betydligt större volymer död ved än övrig skog. Den ligger också längre ifrån väg, är vanligare på brant mark och i kantzoner mot myr, berg och sötvatten än övrig skog.
Definitioner
Gammal skog definieras enligt uppföljningen av miljömålet Levande skogar (äldre än 140 år i norra Sverige och äldre än 120 år i södra Sverige).
Virkesförrådet är volymen av levande träd i skogskubikmeter (m3sk).
Årlig tillväxt avser hur mycket träden har vuxit i genomsnitt under den senaste femårsperioden.
Skogsdata 2023
Direktlänk till Skogsdata 2023
Webbinarium om den nya statistiken
Den 7 juni 10:00–11:00 anordnas ett webbinarium om den nya statistiken. Där presenteras nyheter i årets officiella statistik, årets tema Gammal skog och det ges information om var statistiken finns och hur de digitala tjänsterna fungerar. Webbinariet avslutas med en frågestund.
SLU Riksskogstaxeringen
SLU Riksskogstaxeringen är en årlig landsomfattande stickprovsinventering av skog och mark i Sverige som utförs av SLU i Umeå. Årligen inventeras cirka 11 000 provytor i fält över hela landet.
Insamlade uppgifter används bland annat till att producera officiell statistik om tillstånd och förändringar i Sveriges skogar. Riksskogstaxeringens data används även för uppföljning och utvärdering av aktuell skogs-, miljö- och energipolitik.
SLU Riksskogstaxeringen är en del av program Skog inom SLU:s fortlöpande miljöanalys.
SLU Riksskogstaxeringens webbsida, här finns en stor mängd statistik om Sveriges skogar
