En ny undersökning från IKEM – Innovations- och kemiindustrierna visar att medlemsföretagen räknar med kostnadsminskningar under de kommande två kvartalen. Ett trendbrott och en efterlängtad utveckling, menar Carl Eckerdal, chefekonom på IKEM. Plast-, gummi- och kemibranscherna ligger tidigt i värdekedjan och utvecklingen visar därför på ljuset i tunneln för en stor del av svensk industri.
IKEM har genom enkätundersökningar följt konjunkturen sedan år 2016. Medlemsföretagen finns inom plast-, gummi-, kemi- och läkemedelsindustrin. Kemi-, plast- och gummiindustrin ligger tidigt i värdekedjan och producerar insatsvaror som är nödvändiga för den övriga industrin. Det är energitunga och konjunkturkänsliga branscher. Förändrade makroförhållanden märks tidigt och förs sedan vidare till övriga industrigrenar – och slutligen till konsumentled.
– Kostnadsinflationen har definitivt toppat och vi lämnar äntligen den här sanslösa perioden av tvåsiffrig inflation bakom oss. Det är en effekt av ett minskat globalt efterfrågetryck och att problemen med flaskhalsar har avtagit markant, säger Carl Eckerdal, chefekonom på IKEM.
Fortsatta utmaningar för plast- och gummiföretagen
Plast- och gummiindustrin består av många små och medelstora företag. De är elintensiva och extremt konkurrensutsatta. Företagen är därmed särskilt känsliga för försämrade produktionsvillkor. I undersökningen svarar hälften av företagen att bristerna i elförsörjningen till en ”väsentlig del” påverkat deras investeringsplaner. Dessutom minskade antalet anställda i branschen under första kvartalet och företagen räknar med fortsatt minskat antal anställda under de kommande två kvartalen.
– Det är uppenbart att företagens expansion och omställning förhindras av stora brister i den svenska elförsörjningen. Det är utan tvekan en faktor som försämrar konkurrenskraften i för plast- och gummiindustrin, något de själva redan pekar på, säger Carl Eckerdal, chefekonom på IKEM.
Konjunkturbarometern för Q1 2023 finns som bifogat dokument.
