Text: Skogsforsk
Det finns en stor outnyttjad potential att ta ut mer grenar och toppar (grot) från skogen. Kostnaden ökar dock med avståndet mellan skog och värmeverk, något som är mest tydligt i norra Sverige. Efterfrågan på, och betalningsviljan för, skogsbränslen har svängt kraftigt under det senaste decenniet.
Idag står stora delar av landet inför en ökad efterfrågan av inhemska bränslen, i första hand till el- och värmeproduktion, men på sikt även till andra användningsområden. I denna artikel har vi samlat kunskap och information för att svara på en del av de frågeställningar som är aktuella i en uppväxlingsfas och för en återetablering av skogsbränsleverksamheten i de norra delarna av landet.
Marginalkostnadskurvan kan ge svaret vid strategiska beslut
En marginalkostnadskurva visar förhållandet mellan kostnaden per enhet av en vara och utbjuden mängd av varan. Kurvan kan användas för att illustrera tillgängligheten av skogliga råvaror, såsom rundvirke och biobränsle i form av grenar och toppar (grot). I praktiken koncentreras uttaget av grot till trakter med goda förutsättningar att ge ett positivt netto, det vill säga i slutavverkningar som ger stora mängder grot per hektar, som är relativt nära kunden (värme- och kraftvärmeverk), och med korta skotnings- och flyttavstånd. Marginalkostnaden ökar med ökad volym, eftersom man oundvikligen måste hämta groten från trakter med sämre förutsättningar, exempelvis längre bort från kunden eller med svårare drivningsförhållanden. En marginalkostnadskurva kan därför hjälpa till att se hur mycket grot som kan mobiliseras vid ett angivet pris och förutse kostnadsökningar i försörjningskedjan.
Marginalkostandskurvor för grot
Inom forskningsprojektet ZeroC har vi tagit fram marginalkostnadskurvor för grot från slutavverkningar i Sverige. Dessutom har vi testat hur kostnaden påverkas av högre dieselpriser: 25 %, 50 %, och 100 % dyrare diesel än genomsnittligt pumppris för 2020 (14,47 kr/liter inklusive moms exklusive rabatter). I dessa marginalkostnadskurvor ingår INTE någon ersättning till markägaren varför det nödvändiga marknadspriset för bränslet fritt värmeverk måste vara högre än marginalkostnaden.
Kort förklarat gick vår beräkningsmetod ut på att använda grot-potentialer från de Skogliga konsekvensanalyserna (SKA15), med tillämpning av ekologiska restriktioner. I SKA15 används Heurekasystemet för att simulera ett antal scenarier med olika inriktningar på skogens skötsel, och belysa den framtida virkestillgången och skogstillståndet på 100 års sikt. Nästa steg i våra kalkyler var att kostnadssätta de processer som krävs för att få groten levererad från skogen (varje enskild yta i SKA15) till en slutkund (värme- och kraftvärmeverk). Där ingick skotning, sönderdelning och vidaretransport på väg och järnväg. För skotningen beräknades avstånd fågelvägen till närmaste bilväg, korrigerad med en regional slingerfaktor. Genom att analysera dagens skogsbränsleflöden beräknades medeltransportavstånden från varje avlägg i skogen till slutkund och järnvägsterminaler (Figur 1), samt hur stor andel av volymen som gick direkt till slutkund eller via en järnvägsterminal.
En stor del av grot-potentialen är fortfarande outnyttjad
Den inhemska produktionen av grotflis i 2020 motsvarade 37 % av den ekologiska potentialen som visas i Figur 2. Skillnaderna mellan landsdelar var dock stora: för norra Norrland användes bara 1 % av potentialen, medan motsvarande siffra var 7 % för södra Norrland, 48 % för Svealand och 83 % för Götaland. Det finns därför gott utrymme för att öka uttaget av grot från slutavverkningar i Norrland och även i Svealand under de närmaste åren. De potentiella volymerna som tas ut begränsas av priset som marknaden är beredd att betala och hur mycket som efterfrågas.
Det är också troligt att en ökad produktion på kort sikt kommer begränsas av maskin- och personalresurser, eftersom det tar tid och krävs investeringar för att bygga upp välfungerande försörjningskedjor. På längre sikt kan större strukturella förändringar i försörjningssystemet ske, genom till exempel en större användning av järnvägsterminaler för långväga transporter. Enligt våra analyser av skogsbrukets transportsdata för 2018–2020, fraktades 3 % av all volym av primärt skogsbränsle via järnvägsterminaler, medan resterande 97 % transporterades direkt med lastbil från skogen till värme- och kraftvärmeverk. Ett förändrat industrilandskap kan också skapa efterfrågan på nya ställen vilket kan resultera i förändrade transportmönster. Om groten i framtiden dessutom uppgraderas och processas lokalt för att skapa en insatsråvara till en framväxande biobaserad industri, kommer också marginalkostnadskurvorna att förändras.
t år 2020. För att kvantifiera skillnaderna avgränsades x-axeln till ett potentiellt uttag mellan 7–10 TWh per år.
