Nyheter

Per Hidesten, Industriarbetsgivarna: ”Vi ser mycket allvarligt på att staten lägger sig i den svenska lönebildningsmodellen”

– Förslaget om ett lönegolv kommer att leda till att jobb går förlorade, bidrag till välfärden minskas och att Sveriges konkurrenskraft försvagas.

Det säger Industriarbetsgivarnas VD Per Hidesten angående regeringen och Sverigesdemokraternas förslag om ett lönegolv för utländsk arbetskraft.

Igår kommenterade Byggnads ordförande Johan Lindholm förslaget i svenskbyggtidning.se:

Politikerna ska inte lägga sig i. I den här frågan går de helt fel. De ska hålla sig borta från lönebildningen. Våra kollektivavtal sätter lönegolvet och politikerna ska värna dem. Lönenivåerna för Byggnads medlemmar ligger redan generellt sett kring lönegolvet som diskuteras.

Perf Hidesten:

– Det kommer också innebära att den gröna omställningen försvåras. Bristen på kompetens i industrin är omfattande, framför allt i norra Sverige, där den gröna omställningen innebär nyinvesteringar och nyetableringar. Saknas det kompetens kommer företagen inte kunna växa eller utvecklas i den takt man nu planerar.

– Våra medlemsföretag kommer att hämta majoriteten av sin kompetens från Sverige. Men där det råder brist på kompetens måste företagen kunna rekrytera från andra länder – även utanför EU. Det här borde regeringen underlätta för, inte göra det svårare.

– Vi ser mycket allvarligt på det faktum att staten lägger sig i den svenska lönebildningsmodellen och att regeringen nu går in och föreslår ett lönegolv för arbetskraft från tredje land. Jag är kritisk till att regeringen börjar tumma på den svenska lönebildningsmodellen. Att staten inte lägger sig i löne­bildningen har varit en praxis som tjänat alla väl.

– Dagens krav på arbetskraftsinvandring är höga och anställnings­villkoren är goda med kollektiv­avtalade löner och villkor.

Bakgrund:

Utredningens ursprung­liga direktiv innebar bland annat att utredaren skulle analy­sera och ta ställ­ning till hur ett nytt och effektivt system för arbets­marknads­prövning vid arbets­krafts­invand­ring kan utformas. Som ett led i att genom­föra Tidö­avtalet och delar av regerings­förklaringen ändras uppdraget nu. Ändringarna innebär att utredaren inte ska full­följa upp­draget att föreslå ett nytt och effektivt system för arbets­marknads­prövning.

Utredaren ska i stället ta fram förslag på åtgärder som skärper villkoren för arbets­krafts­invandring. Utredaren ska också föreslå åtgärder som främjar den hög­kvalifi­cerade arbets­krafts­invandringen.

– I grunden är det mycket positivt att folk vill komma och jobba i Sverige. Vi har en stor kom­petens­brist – i Norrland skriker företag efter arbets­kraft och vi har helt enkelt inte tillräckligt många ingen­jörer i Sverige för att klara den gröna omställ­ningen, säger arbets­marknads­minister Johan Pehrson.

– Detta är den största regel­ändringen vad gäller arbets­krafts­invandring på över ett decennium. Sverige ska vara attraktivt för hög­kvalifi­cerad arbets­kraft, inte tillåta låg­löne­konkurrens i yrken som kräver liten eller ingen utbild­ning, säger Ludvig Aspling, migrations­politisk tales­person för Sverige­demokraterna.

Utredningstiden förlängs.

Uppdraget ska i stället i sin helhet redo­visas senast den 31 januari 2024.