Nyheter

Trots inflation och höjd skatt: Svenskarna vill inte sluta köpa snus

Många svenska hushåll har allt mindre pengar i plånboken. Samtidigt är få villiga att dra in på lyxkonsumtion som tobak och snus. Det menas att en läppstiftseffekt uppstått i landet, då det i stället är de större inköpen, såsom mat och resor, som får stryka på foten.

Snusets roll i svenskarnas vardag växer sig allt större. Faktum är att snuset sprungit om cigaretterna i popularitet. Under 2022 uppgav sex procent av svenskarna att de röker dagligen. Vid samma tidpunkt var det 20 procent av männen och sju procent av kvinnorna som snusade dagligen, enligt Folkhälsomyndigheten.

På snusmarknaden har det skett stora förändringar under de senaste åren. Snusföretagens innovationskraft har gjort att det i dag finns mängder av olika snussorter att välja bland. Det traditionella tobakssnuset står sig fortsatt starkt, trots att det fått i huvudsak en stor utmanare: det vita, tobaksfria snuset.

Det omtalade tobaksfria snuset, även kallat nikotinpåsar, har fått ett kraftigt uppsving, särskilt bland unga. I åldersgruppen 16–29 uppger 18 procent av kvinnorna och 12 procent av männen att de brukar dessa produkter dagligen eller ibland.

Höjt pris på snus sammanfaller med inflationen

Svenskarnas inställning till snus har satts på prov under 2023. Inte minst med anledning av att priserna ökat. Bakgrunden är att regeringen beslutade att från och med den 1 januari höja alkohol- och tobaksskatten. Skatten på snus, cigaretter och övrig tobak höjdes vid årsskiftet med tre procent. Detta utöver den årliga indexeringen.

Enligt Sveriges radio innebär höjningen att en dosa snus om 50 kronor efter årsskiftet kostar 51,20 kronor. SR menar därtill att skattehöjningen kommer innebära att den svenska statskassans intäkter kommer öka med över en miljard kronor under året.

Samtidigt som priset på snus gick upp präglas de svenska hushållen av den rådande inflationen. Räntehöjningar, höga energi- och livsmedelspriser sätter sina spår i svenskarnas plånböcker. I slutet av 2022 var det fyra av tio hushåll som uppgav att deras privatekonomiska situation försämrats, enligt en undersökning från Ipsos.

Endast 1 procent villiga att dra ned på snuskonsumtionen

De höjda priserna på snus sammanfaller med att allt fler hushåll har en mer stram budget, men trots det är få svenskar villiga att dra ned på sin snuskonsumtion. I Ipsos undersökning framkommer att tobak och snus är ett av de områden där färst svenskar är villiga att minska konsumtionen. Endast en procent av 1 300 tillfrågade uppger att de kommer spara in på tobak och snus.

Svenskarna tycks i regel inte vara särskilt villiga att dra ned på lyxkonsumtion, som snus klassas som. Lika få menar nämligen att de vill minska konsumtionen av godis och snacks samt frisörbesök.

Något fler, tre procent, menar att de känner sig manade att spara pengar genom att minska konsumtionen av alkohol. Dock är det noll procent av de tillfrågade som vill dra ned på kostnaden för sina krogbesök.

Flest sparar in på mat och kläder

Få vill dra ned på lyxkonsumtion som snus och godis, men vad gäller större, direkt nödvändiga produkter är det fler som väljer att spara in. Undersökningen visar nämligen vad de tillfrågade svenskarna aktivt lägger mindre pengar på i dagsläget. På första plats hamnar livsmedel/mat – en kategori som 26 procent menar att de lägger mindre pengar på.

Den kategori som näst flest, 21 procent, väljer att spara pengar på är kläder och skor. Högt upp på listan hamnar även bil och drivmedel, som tillsammans med livsmedel och el är en av de kategorier där prishöjningarna varit som tydligast. Detta svarsalternativ uppges av 14 procent. Därtill menar 9 procent att de sparar pengar genom att dra ned på semestrar och resor.

Då kan läppstiftseffekten försvinna

Att människor i kristider drar ner på stora, dyra köp medan man behåller lyxkonsumtion är inget nytt fenomen. Detta kan liknas vid vad ekonomer kallar för ”läppstiftseffekten”. Begreppet sägs ha myntats under 1930-talets ekonomiska kris, då sminkkonsumtionen ökade medan andra modeprodukter minskade i försäljning.

I Dagens industri pekar man på att flest sparar in på mat och livsmedel då vi ofta rör oss i mataffären, och att det därför är svårt att undvika prisökningarna. Det menas att det därav blir enkelt att börja sitt sparande i just mataffären.

Man poängterar också att de svenska hushållens konsumtion, i många fall, inte är nere på botten. I många plånböcker finns fortfarande utrymme för lyxkonsumtion. I det fall räntorna stiger ytterligare, samtidigt som priset på energi, drivmedel och livsmedel gör detsamma, kan svenskarnas sparande dock komma att ändra skepnad.