Greenwashing – eller på svenska grönmålning – innebär att varor och tjänster ges sken av att vara hållbara utan att leva upp till detta. Certifieringssystem, miljöbedömningssystem och EU:s taxonomi har alla som ett sina syften att motverka grönmålning.
Grönmålning med användande av positivt klingande ord som ”grön”, ”miljövänlig”, ”naturlig”, ”eko”, ”organisk” och ”biologisk” är något vi blivit utsatta för alltsedan miljömässig hållbarhet kom på tal.
– Det är lurigt både för konsumenter och andra att tolka den mängd av uttryck som vill framhäva produkters fördelar för miljö och hälsa, säger Carolina Larsson, chef för Miljöbyggnad och Miljöbyggnad iDrift hos SGBC. Är det fråga om grönmålning eller är produkten hållbar på riktigt?
Det finns förstås fler sätt att vilseleda konsumenter förutom att använda käcka ord och uttryck. Att manipulera med siffror eller presentera dem grafiskt på ett sätt som gör att de framstår som bättre än de är. Eller att dölja siffror, dokument och fakta.
EU:s taxonomi
Avsikten med EU:s taxonomi är att styra finanser till investeringar som är hållbara ur både ekonomisk, miljömässig och social synpunkt. För att investerarna ska kunna bedöma olika bolag, krävs att dessa öppet redovisar hållbarhetsdata och dessutom på sätt som gör dem jämförbara. Enligt EU:s regelverk måste företagen i slutänden visa hur stor andel av verksamheten som är hållbar och hur stor andel som inte är det.
EU publicerar flera regelverk för att få detta på plats. Sustainable Finance Disclosure Regulation – EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar – beskriver standard för hållbarhetsredovisningar.
Sedan är det taxonomin som bland annat definierar vilka miljöområden som ska redovisas:
Begränsning av klimatförändringar
Anpassning till klimatförändringar
Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
Omställning till cirkulär ekonomi
Förebyggande och begränsning av miljöföroreningar
Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem
EU publicerar anvisningar för hur bedömningar och beräkningar ska utföras, för att komma fram till vad som är hållbart och inte. Anvisningarna heter Tekniska granskningskriterier. För de två första miljöområdena finns kriterier som gäller
från 1 januari 2022. För de fyra övriga områdena var planen att kriterier skulle publiceras som gäller från 1 januari innevarande år, men ärendet ligger tyvärr kvar hos EU-kommissionen.
Övervakning
Varje stat i EU måste se till att det finns myndighetsfunktioner som övervakar företagens hållbarhetsredovisningar.
– En av flera ambitioner med taxonomin är att stävja just grönmålning, säger Carolina Larsson. Det går inte att framställa sig som hållbar om man inte kan redovisa detta enligt kriterierna.
– Taxonomin får stor betydelse för bedömning av bygg- och fastighetsbolag och av byggprojekt, om de kan få grön finansiering eller inte, fortsätter Carolina Larsson. På så vis drivs hållbarhetsarbetet på.
Kommunerna kommer att påverkas av taxonomin i sitt planarbete. De kan behöva se över detaljplaner, inte minst mot bakgrund av att taxonomin definierar husbyggande på jordbruksmark med högt jordbruksvärde som icke hållbart. En rad myndigheter påverkas också, inte minst Boverket där uppdateringen av BBR ska linjera med taxonomin.
Med denna implementerad i ekonomi och byråkrati kommer investerare att välja bort företag som sysslar med grönmålning och givetvis även företag som inte direkt tillämpar grönmålning, men har en alltför stor andel icke hållbar verksamhet. Hittills har vi berört den gröna taxonomin. Planer finns på en brun taxonomi för verksamhet som inte alls är hållbar och där kan företag förstås hamna i ännu sämre dager.
– Om vi ser vidare framåt kommer de tekniska granskningskriterierna för den gröna taxonomin att utgöra levande dokument som utvecklas och uppdateras, allt eftersom hållbarhetstänket utvecklas och skiftar fokus. Vad som är bra för hållbarheten och vad som tvärtemot är kontraproduktivt kommer förstås att omvärderas, säger Carolina Larsson.
Taxonomin och certifieringssystemen
SGBC anpassar sina certifieringssystem Miljöbyggnad, Miljöbyggnad iDrift, NollCO2 och Citylab, för att de ska linjera med taxonomin. Detta är tydligt inte minst i den nya versionen av Miljöbyggnad, som släpptes i höstas, och som också blev mer fokuserad på viktiga hållbarhetsområden jämfört med tidigare version. Även BREEAM-SE, som är en svenskanpassad version av det internationella systemet BREEAM, har nyligen uppdaterats bland annat för att inkludera taxonomikrav.
Kraven för att klara Miljöbyggnad iDrift har skärpts med åren. En viktig poäng i sammanhanget är att potentialen för att spara energi och minska klimatbelastning – och samtidigt bättra på andra miljöparametrar – är mycket större i befintlig bebyggelse.
Sett på lite längre sikt kommer certifieringssystemen och taxonomin att utvecklas och skärpas parallellt. Därvid bidrar de allt mer till att såväl hela företag som fastigheter blir allt mer hållbara och med minskande risk för grönmålning. Notera att certifiering är frivillig och går att välja bort, medan taxonomin är tvingande.
Taxonomin och miljöbedömningssystemen
Våra system för material, nämligen Basta, Byggvarubedömningen, SundaHus och Svanen, drar också sitt strå till stacken. Att få deklaration på materialinnehåll (kemi) är viktigt ur hälsosynpunkt, och i linje med detta viktigt även för det femte miljömålet i taxonomin, nämligen Förebyggande och begränsning av miljöföroreningar.
– Miljöbedömningssystemen har förstås ett stort värde för att ha koll på produkter och deras innehåll, och kan delvis vara ett sätt att komma åt grönmålning, anser Carolina Larsson.
Negativ reklam
Företag som grönmålar har givetvis avsikten att sälja och fortsätta sälja, trots hållbarhetsmässigt tveksamma produkter och tjänster. Grönmålning kan dock fungera som en bumerang, nämligen om någon organisation ser till att de blir uthängda som grönmålare. Exempelvis av föreningen Jordens Vänner som varje år utser årets greenwashing-företag.
– Jag tycker det är bra med allt som leder till att frågor och problem kommer upp på bordet. Det leder till att eliminera fel och att vi förbättrar. Öppenhet är alltid välkommen och vi behöver lyfta frågor om bland annat grönmålning, avslutar Carolina Larsson, chef för Miljöbyggnad och Miljöbyggnad iDrift hos SGBC.
EU:s nya krav på hållbarhet och samtidig transparent redovisning av denna kommer förhoppningsvis successivt att mota bort grönmålare från den ekonomiska arenan och samtidigt pusha finansiärer och företag till allt mer verkningsfullt hållbarhetsarbete.
På bilden: – En av flera ambitioner med taxonomin är att stävja just grönmålning. Det går inte att framställa sig som hållbar om man inte kan redovisa detta enligt kriterierna, menar Carolina Larsson, chef för Miljöbyggnad och Miljöbyggnad iDrift hos SGBC.
Foto: Olof Holda
