Regeringens försenade implementering av ett intäktstak för energibolagens övervinster kan ha kostat Sverige minst 400 miljoner kronor bara i december 2022. Det visar nya beräkningar som Socialdemokraterna presenterade på en pressträff igår.
– Intäktstaket skulle trätt i kraft i december för att se till att övervinsterna under vintern när elen är som dyrast kunde satsas på de hushåll som kämpar stenhårt just nu. Genom att regeringen spräcker tidplanen går svenska folket miste om 400 miljoner kronor bara i december, säger Mikael Damberg, ekonomisk-politisk talesperson för Socialdemokraterna.
I september beslutade EU:s energiministrar om ett antal krisåtgärder för att lindra effekterna av den pågående energikrisen. Bland annat ett intäktstak som ska förhindra att energibolag tar ut övervinster och samtidigt möjliggöra för medlemsländerna att återinvestera delar av övervinsterna i åtgärder för hushållen.
Intäktstaket skulle tillämpas av EU:s medlemsländer från och med den 1 december 2022. Men i slutet av november meddelade regeringen att de inte skulle kunna få intäktstaket på plats i Sverige förrän tidigast i mars 2023.
De uteblivna skatteintäkterna som förseningen innebär motsvarar 400 miljoner kronor, endast under december månad.* För perioden mars – juni 2023 räknar regeringen med att intäktstaket ska ge ca 280 miljoner kronor.
– Det är inga struntsummor som går förlorade här. Om intäktstaket varit på plats i Sverige från december så som EU beslutat, hade man istället kunna finansiera en höjning av barnbidraget. Det hade varit välkommet i många familjer den här tuffa vintern, säger Lena Hallengren, gruppledare för Socialdemokraterna i riksdagen.
*Beräkningar gjorda av Riksdagens utredningstjänst i januari 2023.
