Teknikbranschen är mansdominerad och en stor del kommunikationen är exkluderande. Verktyget NoBias använder AI för att skapa en mer inkluderande kommunikation och locka fler kvinnor till yrket.
– Det finns arbete kvar att göra men vi ser stor potential i den här produkten, säger Lars Huring, tjänstedesigner på Tromb, ett av företagen bakom projektet.
En modern bransch i framkant, med en föråldrad och exkluderande kommunikation. I rekryteringsannonser finns fortfarande formuleringar som “du serveras en kall öl till matchen efter jobbet” kvar — något som bidrar till att kompetent arbetskraft inte anser sig intresserade. Med hjälp av AI-forskare, språkvetare och genusvetare har digitalbyrån Tromb, Luleå tekniska universitet (LTU), Substorm och Teknikkvinnor arbetat med AI för att skapa ett verktyg som granskar kommunikationen i teknikbranscher utifrån ett normkritiskt perspektiv. I projektet NoBias, finansierat av Vinnova, har arbetsgruppen genom insamlad data skapat en AI-driven kommunikationsassistent med syfte att bidra till en större jämställdhet och motverka exkludering i företagens kommunikation.
– Utmaningen har varit att skapa en AI-modell som inte är biased, vilket vi av erfarenhet vet är svårt. Samarbetet mellan genusvetare, utvecklare och designers har varit väldigt tätt; att arbeta på det här sättet mellan professioner är utmanande men fantastiskt givande. Det har skapat insikter mellan deltagarna som vi aldrig skulle fått annars, säger Sofi Elfving, grundare och VD på Substorm.
– Vi har jobbat tillsammans med LTU, som tidigare arbetat med liknande projekt, för att se om det med hjälp av AI är möjligt att utveckla ett sånt här verktyg för mindre språk, i det här fallet svenska. Att det finns språkigenkänning för liknande syfte på engelska vet vi om, där stora mängder data analyseras, säger Lars Huring.
Lars Huring är tjänstedesigner på Tromb och har varit med i projektet sedan starten. Han har sett hur projektet har gått från en prototyp till en i stort sett färdigt produkt. Som veteran i branschen är resultatet av forskningen som arbetsgruppen har gjort kring exkluderande kommunikation ingenting som förvånar honom, och nu hoppas han att NoBias blir en ögonöppnare där fler belyser problemet.
– Vi har utgått från tidigare projekt som har visat på både solklara och subtilt exkluderande signaler. NoBias riktar sig främst till personal inom HR, rekryteringspersonal och beslutsfattare, samt till personer som arbetar med extern kommunikation. Syftet är att ge gruppen ett verktyg som vägleder individerna till en mer öppensinnad och inkluderande kommunikation, inte bara för kvinnor utan för alla. Genom det tidigare arbetet som har gjorts, i kombination med den forskning NoBias nu bygger sina modeller på, går det att se tydliga mönster i hur kommunikationen kan påverka ett område som rekrytering. I en annons riktad mot programmerare bytte ett företag ut ord som kompetent mot kunnig, driven mot fokuserad och självständig mot självgående. Det gjorde genast annonsen mer attraktiv för kvinnor. Men för att NoBias ska kunna fungera fullt ut krävs mer data.
– Vi har en utmaning i att hitta rätt typ och rätt mängder av data för att träna verktyget. Det är ofta pricksäkert vid enskilda ord, men då vi saknar underlag så är det fortfarande svårt att identifiera hela meningar och fraser som kan motverka inkludering. Det behövs mer träning, men vi vet att vår AI-modell har kapaciteten att göra det, säger Lars Huring.
– Det här är ett område som kräver mer forskning och utveckling. Vi har sökt finansiering via Vinnova för nästa fas, där vi utöver skriven text även kommer analysera bilder och bildspråkets betydelse för inkludering med hjälp av AI. Vi hoppas på ett positivt svar, avslutar Sofi.
Foto: Gerd Altmann
