Idag växlar IKEM yrkanden med facken och sedan inleds 2023 års avtalsförhandlingar. För IKEM är det centralt att värna svensk industris konkurrenskraft och därmed även jobben i kommande förhandlingar om nya kollektivavtal.
Förhandlingarna väntas bli tuffare än någonsin. Världsekonomin har bromsat in och gas- och elpriser skenar. Den globala konjunkturen är satt under stor press när centralbanker världen över höjer styrräntorna i en historiskt snabb takt. Samtidigt har fackförbunden lagt fram lönekrav på den högsta nivån i Industriavtalets historia – 4,4 procent.
– Vi ser redan idag hur företagen inom innovations- och kemiindustrin tvingas vidta åtgärder för att minska sina omkostnader. 25 procent överväger att varsla personal och sex procent har redan gjort det. I jämförelse med övrig industri är IKEM:s företag mycket elintensiv och längs västkusten beroende av gas. Skenande priser slår hårt mot företagen. 4,4 procent är ett orimligt krav i en ekonomiskt svår tid, säger Jonas Hagelqvist, VD på IKEM.
– IKEM företräder drygt 70 000 medarbetare och genom innovations- och kemiindustrin skapas cirka dubbelt så många indirekta jobb i andra branscher. Vår utgångspunkt i förhandlingarna är att kollektivavtalen ska ge fortsatt goda villkor för de anställda, samtidigt som vi stärker företagens konkurrenskraft, säger Henrik Stävberg, förhandlingschef på IKEM.
Idag innebär kollektivavtalen olika anställningsvillkor beroende på om de gäller för anställda inom produktionen eller för kontorspersonal. Det här vill IKEM förändra genom så kallade medarbetaravtal.
– Vi tycker inte att man behöver göra skillnad på yrkesgrupperna. Arbetsmarknaden har förändrats och därför måste kollektivavtalen moderniseras. Lika anställningsvillkor skulle minska arbetsgivarens administration, skapa laganda och en bättre organisationskultur, säger Henrik Stävberg, förhandlingschef på IKEM.
