EU:s medlemsländer befinner sig för närvarande i en process av dynamiska förändringar relaterade till energiomvandlingen och avkarboniseringen av den europeiska ekonomin. Vätgas förväntas bli ett av nyckelbränslena i EU:s energiomvandling.
Nu går gasöverföringssystemoperatörerna (TSO) i gott samarbete från European Hydrogen Backbone (EHB) vision till handling. Den 14 december 2022 undertecknade TSO:er från sex EU-länder ett samarbetsavtal om ett gränsöverskridande projekt, Nordic-Baltic Hydrogen Corridor.
De europeiska TSO:erna Gasgrid Finland (Finland), Elering (Estland), Conexus Baltic Grid (Lettland), Amber Grid (Litauen), GAZ-SYSTEM (Polen) och ONTRAS (Tyskland) har undertecknat ett samarbetsavtal för att utveckla vätgasinfrastruktur från Finland genom Estland, Lettland, Litauen och Polen till Tyskland för att uppfylla REPowerEU 2030-målen.
TSO:erna har initierat ett projekt kallat Nordic-Baltic Hydrogen Corridor som ska stärka regionens energisäkerhet, minska beroendet av importerad fossil energi och spela en framträdande roll i att minska koldioxidutsläppen i samhällen och energiintensiva industrier längs korridoren. Den har också betydande potential att bidra till EU:s mål för att minska utsläppen av växthusgaser genom att ersätta dagens fossilbaserade produktion och fossilbränsleförbrukning inom industri, transportsektor, el och värme, med dessa baserade på nytt förnybart bränsle, det vill säga grönt väte.
Nordic-Baltic Hydrogen Corridor stöder diversifiering av energiförsörjningen och påskyndad utbyggnad av förnybar energi, vilket i synnerhet gör det möjligt att uppnå EU:s mål på 10 miljoner ton inhemsk förnybar väteproduktion till 2030. Korridoren kan transportera grönt väte som produceras i Östersjön område för att förse konsumtionsställen och industrikluster längs hela korridoren, såväl som i Centraleuropa.
Dessutom, när vätgasinfrastrukturen utvecklas ytterligare runt Östersjön, kan en stark marknad för vätgas skapas som möjliggör tillgång till rikligt tillgängliga och konkurrenskraftiga förnybara energiresurser.
Projektet stöder starkt EU:s vätgasstrategi och REPowerEU-planen. Dessutom kommer den nordisk-baltiska vätekorridoren att stödja flera regionala och EU:s klimatmål, såsom EU:s Green Deal, Fit for 55-paketet.
Går framåt
Med hänsyn till projektets komplexitet tar projektpartners proaktiva steg mot projektgenomförande. Under 2023, under den första fasen av projektutvecklingen, kommer projektpartnerna att genomföra en förstudie.
Baserat på rekommendationerna för förstudien skulle ett beslut om fortsatt projektutveckling tas. Följande faser i projektet skulle omfatta projekterings- och tillståndsfas, konstruktion och driftsättning.
