Granbarkborren härjar i Götaland och Svealand samtidigt som norrländska tallskogar plågas av multiskador. Det gör lövträd, inte minst björk, till intressanta alternativ, bland annat eftersom de i dag saknar allvarliga skadegörare.
Vidare ökar lövträden variationen i skogslandskapet och gynnar lövträdskrävande arter. Dessutom binder björk mer koldioxid de första 30 åren än tall och gran.
– Allt fler skogsägare vill satsa på lövskog som alternativ till tall och gran, inte minst för att sprida riskerna. Med mer lövskog får vi också fler ekosystemtjänster, det vill säga nyttor från våra skogar”, säger Johan Sonesson, docent och seniorforskare på Skogforsk.
Mycket talar för att alltmer skogsskador beror på klimatförändringar, vilket kan kräva nya strategier i trädslagsval, anpassning till växtplats och riskspridning. Mer lövskog, som komplement till gran och tall, kan vara en av många pusselbitar på vägen mot ett klimatanpassat skogsbruk. Andelen lövträd i skogsbruket kan också förväntas öka eftersom kraven på andelen lövträd i miljöcertifierade skogar har ökat.
I ett nyframtaget faktablad sammanfattar Skogforsk möjligheter och utmaningar med att odla björk, hybridasp och ek. Alla tre trädslagen är lämpliga för skogsodling i Sverige. Tyngdpunkten i ligger på björk, som med 12 procent av virkesförrådet är det vanligaste lövträdslaget i Sverige.
– När andelen lövträd i Sveriges skogar ökar bör vi ställa oss frågan hur vi ska sköta löv- och blandskog. Vi bör också finna industriell avsättning för lövvirke för att det ska bli lönsamt att odla lövskog, säger Johan Sonesson.
Insikter om lövskogsbruk:
Mer lövskog ger större riskspridning då trädslagen blir fler än gran och tall.
Björken är inhemsk och lätt att odla. Den är också relativt frisk och drabbas inte av allvarliga skadegörare.
Björken etablerar sig snabbt i en föryngring, vilket gör att den binder mer kol än tall och gran fram till cirka 30 års ålder.
Under en hel omloppstid är volymtillväxten oftast lägre i löv- och blandskogar än i rena tall- och granskogar. Hybridasp på bördig mark utgör undantag.
Blandskog är mer skötselintensiv än ren barr- och lövskog och kräver större försiktighet vid skötselinsatser om skogen är flerskiktad.
Hybridasp och ek är svårare och dyrare att etablera än björk. Det beror på att de normalt planteras och att planteringarna behöver stängslas in på grund av hög risk för viltbete.
Liksom för tall och gran, finns för björk och hybridasp förädlat och testat material för plantering. Förädlade plantor ger högre tillväxt, bättre kvalitet samt mer livskraftiga och klimatanpassade träd.
Fler trädslag i skogslandskapet ökar den biologiska mångfalden då det ger flera olika sorts livsmiljöer för olika arter.
Lövträd i kantzoner mot vatten på föryngringsytor ger dels minskat näringsläckage från den kala marken, dels värdefull föda till fisk och andra vattenlevande organismer genom nedfall av löv och kvistar.
Löv- eller blandskog ökar variationen, vilket stärker upplevelsevärdet för skogsbesökare.
Björk används i dag i första hand som råvara i massaindustrin (massaved) och ger därför en lägre inkomst till skogsägaren.
Virkesegenskaperna gör dock björk lämplig för andra, mer högvärdiga produkter, men förädlingen av björktimmer är fortfarande på en låg nivå i Sverige.
Ektimmer av hög kvalitet har ett högt marknadsvärde då det förädlas inom exempelvis golv- och möbelindustrin.
Hybridasp ger hög volymproduktion och i Sverige efterfrågas asptimmer främst för tändstickstillverkning.
Ta del av hela faktabladet samt rapporter om björk- och lövskog på Skogforsks hemsida:
