Med hjälp av finansiering från Industriklivet har flera kommunala företag initierat koldioxidinfångningsprojekt som kan bidra till stora utsläppsminskningar och negativa utsläpp.
Den totala klimatnyttan skulle motsvara ungefär 10 procent av Sveriges samlade klimatpåverkan 2020, visar en ny rapport från Sobona – kommunala företagens arbetsgivarorganisation.
– Det ingår i vårt uppdrag som kommunalt bolag att vi ska visa vägen, med nya innovativa lösningar som syftar till mer hållbar hantering av avfall och resurser. Eftersom vi inte har samma höga krav på avkastning, och dessutom längre återbetalningstider som privata aktörer så kan vi göra satsningar som andra inte kan. Med det sagt behöver vi ändå vara ansvarsfulla och försiktiga med att ta ekonomiska risker, säger Magnus Pettersson, vd på Sysav Utveckling AB.
Tekniken för att fånga in koldioxid från biogena utsläpp kallas bio-CCS. Såväl den förra som den nuvarande regeringen har pekat ut den som en viktig åtgärd för att uppnå de klimatpolitiska målen, och nyligen annonserade klimat- och miljöministern en höjning av anslaget för Industriklivet med 600 miljoner kronor år 2023, för att satsa just på bio-CCS. I dag används dock tekniken i liten utsträckning och investeringskostnaderna är höga.
Industriklivet är en politisk satsning för att stödja omställningen inom industrin och uppnå negativa utsläpp. Syftet är ge stöd till tillämpning av ny teknik eller andra innovativa lösningar inom industrin som kan bidra till ett fossilfritt samhälle. Ofta handlar det om så kallade tekniksprång, alltså utveckling av stora tekniska framsteg men med risken att de inte bär sig ekonomiskt.
– Vi upptäckte att minst var femte projekt inom ramen för Industriklivet drivs av ett kommunalt företag. När vi tittade närmre på detta såg vi att en möjlig förklaring är själva organisationsformen. Många kommunala företag har uppdrag att ligga i framkant i hållbarhetsfrågorna. Dessutom kan de göra innovativa satsningar som inte är lönsamma här och nu, men som banar vägen för andra. Och eftersom många kommunala bolag även agerar på affärsmässiga villkor finns det ofta goda samarbeten med näringslivet, säger Per Nordenstam, vd på Sobona.
I Sverige finns två stora punktutsläppare av biogena utsläpp – kraftvärmeverk (vilka ofta är kommunala företag) och massafabriker. Kraftvärmeverken står för 23 procent och massaverken för 77 procent av utsläppen. Trots att kraftvärmeverken inte är de stora utsläpparna är det ändå de som satsar på bio-CCS via Industriklivet.
Om projekten som de kommunala företagen själva initierat eller ingår i genom Industriklivet blir till verklighet skulle klimatnyttan vara mycket stor:
Den totala potentialen för negativa utsläpp skulle motsvara över sju gånger inrikesflygets klimatpåverkan 2019.
Den totala potentialen för utsläppsminskningar skulle motsvara nära två gånger inrikesflygets klimatpåverkan 2019.
Den totala klimatnyttan skulle motsvara nio gånger inrikesflygets klimatpåverkan 2019 eller ungefär 10 procent av Sveriges samlade klimatpåverkan 2020.
