Idag lanserar Jernkontoret tillsammans med Stockholm Environment Institute (SEI) Hållbarhetskompassen (Agenda 2030 Compass). En kompass som alla samhällsaktörer kan använda för att nå FN:s alla hållbarhetsmål samtidigt.
År 2013 slog Sveriges järn- och stålindustri fast en gemensam vision, Stål formar en bättre framtid, där ordet samhällsnytta är en viktig del. Det blev startskottet för en rad projekt med syftet att utveckla en handlingsplan för visionen och att definiera begreppet samhällsnytta. Idag slutredovisas projektet Hållbarhetskompassen, eller Agenda 2030 Compass. Den internationella lanseringen skedde under klimatmötet COP27 i Egypten.
Forskningen har bedrivits av Jernkontoret tillsammans med Stockholm Environment Institute (SEI). Även Massachusetts Institute of Technology (MIT) och it-företaget Swedwise har bidragit till projektet.
– SEI har haft ett mångårigt samarbete med Jernkontoret, från visionsarbete och scenarioanalys till analys av samhällsnytta. Under de senaste åren har fokus varit det ganska komplicerade utvecklingsarbetet av Hållbarhetskompassen. Från SEI:s sida är vi stolta över att ha varit en del av detta och därmed kunnat bidra till svensk industris globala ledarskap inom klimatstrategier, säger Måns Nilsson, vd Stockholm Environment Institute.
För Jernkontorets del, som den svenska järn- och stålindustrins branschorganisation, har forskningen bedrivits i tre steg. Det inledande projektet mellan 2015–2016, hade målsättningen att svensk stålindustri skulle stå för ökad samhällsnytta. Under de kommande åren, 2016–2018, kom projekt 2 att beröra utveckling av metod och verktyg för bedömning av samhällsnytta. Det senaste och slutgiltiga projektet, som pågått mellan 2018–2022, har handlat om att gå från prototyp till fullskalemodell. Idag är den på plats och tillgänglig för alla som önskar driva utvecklingen mot samtliga FN:s hållbarhetsmål.
Om Hållbarhetskompassen
Det slutliga resultatet, Hållbarhetskompassen, är ett forskningsbaserat verktygsstöd användbart för alla sorters samhällsaktörer med behov av att bättre kunna navigera mot att nå FN:s samtliga 17 hållbarhetsmål. Syftet är att hjälpa användarna hitta samhällsnyttiga lösningar. Kompassen varnar för eventuella målkonflikter när användarna, i sin strävan att nå vissa hållbarhetsmål, kan missgynna andra hållbarhetsmål. Med hjälp av kompassen kan användarna testa nya produktidéer, investeringar, strategier, reformförslag och liknande mot samtliga globala hållbarhetsmålsamtidigt. Den tilltänkta användaren av verktyget kan vara alla typer av samhällsaktörer såsom industrier, myndigheter och civilsamhälle.
– Arbetsmetoden med samtliga odelbara hållbarhetsmål i fokus tvingar alla deltagare ut ur de stuprör som deras organisation ofta har placerat in dem i. Ingen del av en organisation, eller samhällsaktör, kan lösa hållbarhetsrelaterade problem själv. Ska vi verkligen lyckas navigera åt det mer hållbara hållet behöver vi agera tillsammans, vilket hela arbetsmetoden, i vilken hållbarhetskompassen används, också syftar till, säger Kristian Skånberg, forskningschef på Jernkontoret och ansvarig för lanseringen av Hållbarhetskompassen i Sverige.
Vad säger de som prövat kompassen?
Några av de som redan fått möjlighet att arbeta med kompassen är en rad hållbarhetskonsulter och representanter för kommuner och regioner till exempel Ascend och Kalmar kommun. Under det livesända seminarium som idag hålls i Jernkontorets lokaler kommer dessa att redogöra för sina erfarenheter kring hur kompassen bidrar till en hållbar stadsutveckling.
