Allt fler migrantarbetare inom skogsvården vittnar om oskäliga hyror i samband med att de tar anställning i Sverige och erbjuds boende av arbetsgivaren. I en domstolsprocess har GS-facket nu nått en förlikning med en skogsentreprenör som tagit ut en oskäligt hög hyra från de migrantarbetare som bolaget hyrt ut bostad till. Förlikningen innebär att migrantarbetarna får en tillfredställande lösning på tvisten och att parterna nu har en ny praxis att förhålla sig till i frågan om hyresocker.
Många migrantarbetare som kommer till Sverige för att jobba med skogsvård erbjuds i samband med anställningen boende som tillhandahålls av arbetsgivaren. Den senaste tiden har förbundet fått vittnesmål om att problemet med hyresocker ökat i omfattning, däremot har det varit svårt att få saken prövad då många migrantarbetare inte vågat driva ärendet med rädsla för att hamna i onåd hos sin arbetsgivare. Det har också funnits hinder då det inte finns en bra praxis för hur parterna ser på frågan om hyresocker.
Men nu har GS-facket nått ett förlikningsavtal som innebär att:
1) Parterna är överens om att skogsavtalets bilaga om tjänstebostäder är tillämplig även vid säsongsarbete, den är en kollektivavtalad förmån för de arbetstagare som hyr bostad via sin arbetsgivare.
2) Oavsett om en bostadsupplåtelse sker i första- eller andra hand ska bilagan tillämpas.
3) Avtalet innebär att vi kan företräda medlemmar och återkräva ockerhyror inom ramen för den sedvanliga förhandlingsordningen.
GS-fackets skogsavtalsansvariga ombudsman Magnus Lindberg är nöjd med resultatet.
– Det här kan kanske uppfattas som väldigt juridiskt tekniskt, men det är faktiskt en oväntat stor framgång, säger Magnus Lindberg.
– Hyresocker är tyvärr oerhört vanligt inom skogsvården men nu har vi äntligen ett bra verktyg för att bekämpa det, avslutar Magnus Lindberg.
Bakgrund:
I skogsavtalet finns en äldre bilaga med en skrivning som reglerar hyressättning som kom till som en reglering för gamla tiders skogsarbetarbostäder som oftast tillhandahölls av arbetsgivaren i anslutning till där skogsarbetet utfördes. Dessa bostäder kunde vara baracker eller torp som arbetsgivarna tillhandahöll och också tog ut en hyra för. Det blev därför aktuellt att då reglera vad som ansågs vara en skälig hyra för bostaden.
Bilagan tappade dock i aktualitet i takt med att skogsarbetet mekaniserats och dagens skogsarbetare bor och lever i egna hus. Den senaste tiden har dock allt fler skogsarbetare inom skogsvården rekryterats utanför Sveriges gränser, och då har också allt fler arbetsgivare återigen erbjudit bostad åt skogsarbetarna.
Det har dock inte varit säkert att skrivningen i kollektivavtalet också ska gälla den upplåtelseform som tillhandahålls idag, som skiljer sig mot den som erbjöds då. Detta har nu fastställts av parterna, och i och med det också etablerat en praxis för vad som ska anses vara ”ockerhyra”. Detta kommer göra det mycket enklare för GS att framöver driva ärenden som rör hyresocker, och därmed ge fler migrantarbetare upprättelse. En effekt vi också hoppas på är att detta ska leda till att fler arbetsgivare ser till att erbjuda skäliga hyresnivåer i enlighet med bilagan i samband med anställning.