Under den pågående danska valrörelsen fick biolösningsföretaget Cysbio besök av riksdagsledamoten Mette Abildgaard vid ett event som Dansk Industri Bio anordnade. De tre aktörerna står i en gemensam front för att stärka biolösningsindustrin i Danmark.
Danska företag och forskare inom biolösning tillhör den absoluta världseliten inom sitt område. En position som skapar jobb och export, men som också behöver politisk vaksamhet och handling om den ska hålla, och inte minst om branschen ska fortsätta sin positiva utveckling.
Det var huvudtemat för torsdagens arrangemang på biolösningsföretaget Cysbio, som gästades av näringslivsorganisationen Dansk Industri Bio och politikern Mette Abildgaard, som är riksdagskandidat från Det Konservativa Folkpartiet.
Kanalstöd genom nya kanaler
Platsen för torsdagens evenemang är ett bra exempel på ett danskt företag som illustrerar den utveckling som både Dansk Industri och Det Konservative Folkeparti vill ha för Danmark. Baserat i DTU Science Park har Cysbio, baserat på dansk och internationell forskning, utvecklat en banbrytande jäsningsteknik för att producera annars svårproducerade biokemikalier med minimal miljöpåverkan och en enorm marknadspotential på uppskattningsvis sex till sju miljarder USD.
Bolagets forskning och produktion, som är drygt tio år gammal, finansieras genom stöd från EU:s forsknings- och innovationsprogram Horizon 2020 samt miljontillskott från utländska investerare. Genom att göra det har Cysbio övervunnit det första stora hindret som nya biolösningsföretag måste gå igenom: Att få grepp om den ekonomiska aspekten. Det var dock långt ifrån framgångsrikt för alla startups i Danmark.
Enligt Alex Toftgaard Nielsen, CSO och medgrundare av Cysbio, finns det därför ett behov, ur politisk synvinkel, att titta på hur dansk forskning och danska startups stöds på bästa möjliga sätt i uppstartsfasen.
‒ Som det är just nu är ny forskning och nya företag främst knutna till utvecklingsprogram under de stora, väletablerade bioteknikföretagen i just Novo-familjen, eftersom det är dit stödet kanaliseras. Politikerna bör därför fundera över hur vi kan bli ännu bättre på att stödja forskning och de startups som inte ryms under jättarnas paraply, säger Alex Toftgaard Nielsen. Han utvecklar:
‒ En möjlighet kan vara att stödja ett tredje alternativ under till exempel en utbildningsinstitution som DTU eller en dedikerad biolösningsgemenskap, där nya idéer och lösningar kan uppstå och utvecklas utan att dikteras av specifika företagsintressen.
Danmark saknar uppskalningsmöjligheter
I fortsättningen på idén om en biolösningsgemenskap har Henrik Meyer, som är VD och medgrundare av Cysbio, ytterligare ett förslag som stödjer möjligheten för danska företag att utvecklas och etablera sig.
‒ Vi saknar helt enkelt anläggningar för att skala upp produktionen i Danmark. På Cysbio har vi personligen upplevt att behöva leta efter dyra alternativ utomlands, eftersom det inte gick att producera i stor skala här i landet. Det är synd och synd. För vi har banbrytande företag som är beredda att slå igenom, men istället flytta jobb och förtjänst utomlands, säger Henrik Meyer. Han lägger till:
‒ Det måste vara möjligt för danska biolösningsföretag att hyra anläggningar i Danmark, där de kan skala upp och starta produktion. Anläggningar av den storleken kräver självklart en betydande investering från en kombination av till exempel staten, privata företag och utbildningsinstitutioner. Med den enorma potential som hela denna produktomvandling från olja till bio innehåller, kommer en sådan investering att kunna betala sig själv inom ett kort antal år och hjälpa biolösningsindustrin enormt.
På bilden: Danske Cysbio har utvecklat en patenterad produktionsmetod för att producera biokemikalier på ett ekonomiskt och hållbart sätt. Riksdagsledamoten Mette Abildgaard besökte företaget i torsdags för att höra mer om biolösningsbranschens utmaningar och potential
Foto: PR
