Nyheter

Byggstart för Käppalaverket 3.0

– Det här är en jätteinsats för miljön, kvävet minskar med 40 procent, fosfor med 33 procent och organiskt material minskar med 25 procent. Vi investerar i framtidens teknik för bättre miljö och fortsatt tillväxt i Stockholm. Det sa Käppalaförbundets styrelseordförande Daniel Källenfors när han i dag invigde ombyggnaden av Käppalaverket på Lidingö.

Han konstaterade att Käppalaverket renar vatten för en halv miljon människor vilket även innefattar industrier, företag, sjukvård, och skolor.

– Det är en enormt viktig anläggning för hela regionen. Uppgraderingen av Käppalaverket är en satsning på miljön för Östersjön, för våra sjöar och för hela regionen. Om inte vi expanderar här, då kan inte Stockholm eller Sverige fortsätta växa, sa Daniel Källenfors.

Han konstaterade att ombyggnaden görs i de bergrum som redan är byggda sedan tidigare, och att den gamla tekniken byggs på och görs mer effektiv.

– Det gör även att projektet inte påverkar abonnenternas VA-avgifter så mycket. Vi får en effektiv anläggning som även är förberedd för en framtida läkemedelsrening.

Effektivare process

Projektet Käppalaverket 3.0 är en investering på 1,92 miljarder kronor som innebär att reningsprocessen kommer att effektiviseras för att klarar skärpta utsläppsvillkor i verkets nya verksamhetstillstånd. Med en uppgraderad reningsprocess minskar utsläppen av kväve, fosfor och organiskt material betydligt, vilket är positivt för miljön i Östersjön.

Samtidigt utökas kapaciteten så att verket kan rena avloppsvatten från betydligt fler än i dag, vilket möjliggör tillväxt och expansion i Käppalaförbundets elva medlemskommuner. I samband med uppgraderingen förberedes även för att kunna införa ett nytt reningssteg för läkemedel i framtiden.

Redan när Käppalaverket byggdes på 60-talet var det en stor anläggning. På 90-talet kom krav på kväverening och då byggdes verket ut rejält.

– Att anläggningen är så pass stor har vi nytta av i dag när vi genomför den tredje stora miljösatsningen, Käppalaverket 3.0. Det gör att vi nu kan bygga om reningsprocessen och utöka kapaciteten utan att behöva bygga en större anläggning. Vi kommer dessutom att kunna bygga om samtidigt som driften pågår som vanligt, sa Andreas Thunberg som är vd för Käppalaverket.

Ny reningsteknik

Den största förändringen blir i det biologiska reningssteget. Där byggs reningslinjerna om för att kunna använda en ny reningsteknik, så kallad MBBR-teknik. Det innebär att ett bärarmaterial tillsätts till reningslinjerna, i form av små plasthjul med fem millimeter i diameter. Mikroorganismerna som rensar bort kväve fäster på bärarna vilket gör att det får plats fler organismer än om de flyter fritt i vattnet.

– Det gör att vi kan rena bort mycket mer kväve i samma volym, så att vi inte behöver bygga ut utan vi kan bygga om, sa Olle Lindeberg som är programansvarig för Käppalaverket 3.0.

I den nya reningstekniken ingår även att tillsätta en extern kolkälla i form av etanol eller metanol, som fungerar som mat för mikroorganismerna. Just nu byggs en anläggning för kolkällelagring som ska vara klar vid årsskiftet.

– Den tredje delen är en förenkling av hur vi fäller ut fosfor. Fällningskemikalier tillsätts i eftersedimentering och sandfilter så den fosfor som finns i vattnet binds och fälls ut och hamnar i slammet i stället för att den går ut i Östersjön och leder till övergödning.

Samverkan

Per Johansson är affärschef för vatten- och miljöteknik hos samverkansentreprenören NCC Infrastructure. Han påpekade att den här typen av projekt kräver samverkan.

– Det är komplext då verket är i drift under byggtiden och det ställs stora krav på kompetens och logistik.

Per hade gjort lite matematiska övningar och berättade att var och en av de fem reningslinjer som byggs om kommer att innehålla 7 200 kubikmeter bärare. En kubikmeter innehåller 330 000 bärare, vilket ger en total mängd för de fem linjerna på cirka tolv miljarder bärare.

– Om vi skulle lägga dom i en rad runt ekvatorn skulle det bli sju och ett halvt varv runt jorden.

Två av fem reningslinjer i Käppalaverket ska vara ombyggda till 2026 då nya utsläppskrav införs. Därefter fortsätter arbetet med att uppgradera resterande delar under år 2026-2029.

På bilden: Käppalaförbundets styrelseordförande Daniel Källenfors när han i dag invigde ombyggnaden av Käppalaverket på Lidingö genom att skotta bärare för mikroorganismer.

Bild: Lars-Olof Tandberg