Anledningarna att möjliggöra för investeringar i svensk energiförsörjning har aldrig varit fler; klimatkris, förändrat säkerhetsläge och inflation. En ny rapport visar att marknadens intresse att bygga ny vindkraft i Sverige är rekordstort – men också att en rekordlåg andel av vindkraftverken får tillstånd.
Bristen på tillstånd börjar nu få genomslag.
Andra kvartalet 2022 beställdes inga vindkraftverk alls, enligt den statistik som Svensk Vindenergi publicerar idag.
Svensk Vindenergis kvartalsvisa statistik och prognos baseras på beställda vindkraftverk och tillståndsgivna projekt. Andra kvartalet 2022 gjordes inga beställningar alls. Samtidigt byggs vindkraften ut i den högsta takten någonsin. Under 2022 tillförs cirka 8 TWh och prognosen 50,6 TWh vindkraft år 2024 kvarstår oförändrad.
Enligt en tidigare publicerade rapport om tillståndsutvecklingen har marknaden de senaste sju åren ansökt om landbaserad vindkraft motsvarande investeringar på över 400 miljarder kronor och elproduktion på 125 TWh. Elproduktionen är nästan i nivå med Sveriges totala elanvändning i dag, 140 TWh.
Marknaden ligger på för att få bygga – men tillståndsprocesserna sätter stopp. Detta äventyrar Sveriges klimatomställning och konkurrenskraft. Det som stoppas är elproduktion som skulle kunna vara i drift inom 2-4 år. Vindkraften är det enda kraftslag som kan byggas ut så snabbt, stort och till så låg kostnad som industrin efterfrågar. Det framhålls av flera industrier själva. Om vindkraftens utbyggnad nu bromsas, då riskerar att sätt sätta stopp industriella omställningar och etableringar.
– Det är mycket illavarslande att det blivit svårare och tar längre tid att få tillstånd. Politiken behöver samlas snarast för att röja hinder för ny elproduktion. Det är svensk konkurrenskraft som står på spel, säger Daniel Badman, vd på Svensk Vindenergi.
Industrin investerar stort i grön teknik och tillgången på el med låg kostnad central för fortsatta satsningar. Efterfrågan på el ökar mycket snabbt. Elanvändningen förväntas öka från dagens 140 TWh till 220 TWh redan till år 2030. År 2045 kan elanvändningen öka till över 300 TWh.
Inget enskilt kraftslag kommer att kunna byggas ut tillräckligt mycket för att ensamt klara att möta den ökande elanvändningen. Alla typer av elproduktion, energieffektivisering och flexibilitet som bidrar till att nå Sveriges klimatmål kommer att behövas.
– Våra politiker behöver skapa de bästa möjliga förutsättningarna för att de investeringar som behövs för att förverkliga det nya, dubbelt så stora elsystemet, säger Daniel Badman, vd på Svensk Vindenergi.
Om omställningen ska lyckas måste den politik som förs stå i proportion till omfattningen och hastigheten i de förändringar som krävs. Oavsett vilken regering som tillträder kommer den att ställas inför frågan hur klimatomställningen ska accelerera.
Svensk Vindenergis föreslår tre åtgärder som skulle underlätta omställningen och som kan genomföras i det korta perspektivet:
Utfärda nya myndighetsinstruktioner som klargör att klimatmålen och klimatlagen är prioriterade.
Justera den svenska implementeringen av artikel 16 i EU:s reviderade förnybarhetsdirektiv – så att den som söker tillstånd bara behöver en kontaktpunkt och så att tillståndsförfarandet får vara i högst två år.
Inför ett teknikneutralt ekonomiskt incitament för kommuner att medverka till utbyggnad
Länsvis statistik
I kvartalsstatistikens prognosdel finns för första gången med en länsvis fördelning som visar hur det ser ut idag, vad som tillkommer 2022-2025 och vad som återstår för att nå respektive läns utbyggnadsmål till 2040 (utbyggnadsmål enligt Energimyndighetens och Naturvårdsverkets Strategi för hållbar vindkraftsutbyggnad).
