Henriksdals avloppsreningsverk i Stockholm byggs om för att bli toppmodernt. Det uppgraderas, optimeras och utrustas med effektiv biologisk rening i världsklass. Allt vatten kommer att renas med membranfiltrering och kapaciteten fördubblas.
Reningsverket utrustas med ny biologisk rening och en av världens största anläggningar för membranfiltrering (MBR). Den medför att en större mängd avloppsvatten kan renas samtidigt och det bättre än tidigare. Detta utan att öka bassängvolymen. Även förbehandlingen av avloppsvatten och slambehandling förbättras. Eftersom reningsverket hela tiden måste vara i drift sker ombyggnaden i etapper under flera år.
– Den första biolinjen med den toppmoderna membrantekniken är redan i drift. Det är en viktig milstolpe och mycket glädjande att vi redan nu kan rena avloppsvattnet ännu bättre, ett steg närmare renare vatten i Östersjön, säger Stefan Rosengren som är övergripande projektchef för jättesatsningen ”Stockholms Framtida Avloppsrening” vid Stockholms Vatten och Avfall (SVOA).
Utvecklingen av Henriksdals reningsverk ingår i Stockholms mångmiljardprojekt, där Henriksdal med Sicklaanläggningen utvecklas och en 14 kilometer lång avloppstunnel byggs för att föra avloppsvatten från Bromma, där det befintliga reningsverket läggs ned, till Sicklaanläggningen som första anhalt.
Allt detta är ägnat att bädda för Stockholms fortsatta befolkningstillväxt och för att utsläppen i Östersjön ska minska. Övergödningen ska minska liksom tillförseln av mikroplaster. Bland miljövinsterna märks att 40 procent mer kväve kommer att tas ut ur avloppsvattnet innan detta går ut i Östersjön. Oförutsedda utsläpp vid kraftiga regn kommer att minska med 50 procent.
Åtagandena regleras i Baltic Sea Action Plan och EU:s vattendirektiv. Därtill kommer också omsorgen om Mälaren, där Stockholm hämtar sitt dricksvatten.
Samordning en utmaning
Henriksdalsverket får en ny inloppstunnel för att klara det ökande inflödet av avloppsvatten.
En 1 100 meter lång tekniktunnel har sprängts (190 000 kubikmeter) för den teknik som krävs för den nya reningstekniken. Tunneln, som är färdig, ligger ovanför reningsverkets bassänger och under husen på Henriksdalsberget. Nu pågår byggnads- och installationsarbeten i tunneln. Det handlar om teknik som el, blåsmaskiner, processluft och automation som behövs för att den nya membrantekniken ska fungera.
Det byggs en ny rötkammare för att öka rötningskapaciteten i berget i slänten mot Värmdöleden. En 130 meter lång arbetstunnel byggs. Arbetet har påbörjats och fortsätter våren 2023 och blir klart hösten 2023.
Om hela projektet inräknat Henriksdals reningsverk, Sicklaanläggningen och den nya avloppstunneln säger Stefan Rosengren:
– Den största utmaningen, utöver alla tekniska utmaningar, är samordningen mellan Henriksdalsverkets pågående reningsarbete och nybyggnationen. Reningsverket ska alltid gå, får inte stanna. En annan utmaning är den allmänna stora kostnadsutvecklingen som på kort tid seglat upp som en jätterisk, säger han.
Sju nya biolinjer
Reningen vid Henriksdal sker i fem steg; grovrening, försedimentering, biologisk rening, eftersedimentering och sandfilter. Det är det fjärde steget, eftersedimenteringen, som byggs om till membrananläggning, där slam från det renade avloppsvattnet filtreras genom en fysisk barriär med mycket små porer. Totalt kommer membrantekniken att användas vid sju nya biolinjer när verket är klart.
Här minskar utsläppen av kväve, fosfor och organiskt material och mikroplaster större än 0,04 mikrometer renas bort innan vattnet släpps ut i Östersjön. Membranen avskiljer också bakterier och en stor andel virus från vattnet. Membrantekniken beskrivs också som en grund för kommande krav på rening av läkemedelsrester.
Membrantekniken är yteffektiv och kräver mindre utrymme och gör det möjligt att flytta in all rening i berget vid Henriksdal. Totalt mer än 1 000 membrankassetter blir det i Henriksdalsverket i en av världens största installationer.
Forskning kring läkemedel
Renshanteringen i grovreningen förbättras, bland annat med nya hålplåtsilar, för att skona den biologiska reningen som är känslig för allmänt skräp. Gamla bassänger för eftersedimentering byggs om för den effektiva membrantekniken.
En förstärkt kemisk rening i försedimenteringsbassängerna med efterföljande slutpolering i sandfilter byggs för att klara tillfälliga höga flöden som inte får plats i det biologiska reningssteget. En ny station för fällningskemikalier byggs liksom breddning av inloppen till försedimenteringsbassängerna för periodvis drift.
Att redan nu införa rening av läkemedelsrester ingår inte i uppdraget för projektet. Stockholms Vatten och Avfall (SVOA) medverkar i olika forsknings- och utvecklingsprojekt för att ta reda på vilken teknik som är bäst och mest resurseffektiv. Det förekommer samarbete med naturvårdsverket för att klargöra status i Östersjön för att tidigt veta vilka krav som kan komma att ställas från myndigheter. Det noteras att en del läkemedel tas bort redan med dagens reningsteknik. Många läkemedel bryts ner i vatten och exempelvis vanliga huvudvärkstabletter renas bort till 99 procent.
Tar över slam från Sickla
Henriksdals reningsverk kommer att ta över slamhantering från närbelägna Sicklaanläggningen, som är en del av Henriksdalsverket. I dag sker slamhantering utomhus vid både Sickla och Bromma. När arbetet utförs i bergrum skapas ett naturligt skalskydd, vilket minskar störande lukt i närområdet, både i Åkeshov vid nuvarande Bromma reningsverk som ska läggas ned, och vid Hammarby Sjöstad. De ökande mängderna slam kräver uppgradering av slamhanteringen. En ny anläggning byggs för förtjockning av slammet och en ny slamavvattning med inbyggd slamutlastning och förberedelser görs för en mer effektiv rötningsprocess vid högre temperaturer. Rötkammare och slamtankar renoveras och en ny slamkylningsbyggnad uppförs.
Slammet från avloppsvattnet bearbetas till biogas som används som fordonsbränsle, bland annat till en del av Stockholms stadsbussar. Det avvattnade slammet är REVAQ-certifierat och kan också användas som gödningsämne på åkermark.
Trångt och komplicerat
– Den stora utmaningen i det här projektet är logistiken i och med det är en trång arbetsplats och att bygga mitt i en anläggning som är i drift och hela tiden måste fungera, säger Andreas Graan, som är projektchef för den finska entreprenören YIT AB. Vi måste hela tiden ta hänsyn och fungera i samverkan med den pågående verksamheten.
– Vi har ett 70-tal personer på plats, inklusive underentreprenörer. Det är ett komplicerat projekt där vi arbetar inne i och på berget och på olika nivåer, både djupt ner och högt upp med ett spann på kanske 30 till 40 meter. Vi har pågående verksamhet både under och över oss.
En av flera underentreprenörer är TPM Industrimålning, som har ett flerårigt uppdrag för YIT. Kennet Johansson är företagets arbetsledare på plats:
– Vi har varit här sedan 2019 och ska väl åtminstone hålla på det här året ut. Det är mest måleri och rostskyddsmålning, det handlar främst om nybyggnation i tekniktunnlar och andra utrymmen, men vi håller också på med en del rengöringsarbeten och bättringsmålning. Det är hög luftfuktighet i berget så vi arbetar med silikatfärg som andas. Och vi arbetar på olika nivåer och ofta på höga höjder inne i berget.
– Det är ett spännande jobb i en omväxlande miljö och här växer fram som en egen liten stad i berget, säger Kennet Johansson.
Förnyelsen av Henriksdals avloppsreningsverk beräknas vara klar 2029.
– Men redan under 2026 och 2027 ska stora delar av Henriksdal, Sickla och tunneln vara klara för drift, säger SVOA:s projektchef Stefan Rosengren.
FAKTA:
Byggherre: Stockholm Vatten och Avfall (SVOA)
Tidsplan: 2016 – 2029
Total kostnad: 9,2 miljarder SEK i 2016 års kostnadsläge
På bilden: Henriksdal får en modern membrananläggning
Bild SVOA
