”De negativa effekterna på sysselsättningen till följd av höga lägstalöner har överdrivits. Dessutom är de svenska lägstalönerna inte längre anmärkningsvärt höga.”
Det skriver Daniel Lind, forskningsledare på Arena idé och ansvarig för Facken inom industrins produktivitetskommission i en debattartikel i Daniel Lind, forskningsledare på Arena idé och ansvarig för Facken inom industrins produktivitetskommission:
”Senast den 31 mars nästa år ska arbetsgivarna och facken inom industrin enas om den nya löneökningstakt – det lönemärke – som ska vara normerande för hela arbetsmarknaden. En central del i den här förhandlingen berör den lägsta lön som en anställd får arbeta för. Dessa lägstalöner finns inskrivna i 250 av arbetsmarknadens 700 kollektivavtal – främst kopplade till LO-yrken och tjänstemännen inom Unionen – och är politiskt sprängstoff. Detta kan uttryckas med följande frågeställning: att kunna leva ett anständigt liv på sin lön är en ambition som de flesta kan sympatisera med, men har Sveriges historiskt sett höga lägstalöner tvingat onödigt många till utanförskap och fördjupad fattigdom? Har det bästa blivit det godas fiende?”
”I dag lanserar Facken inom industrins produktivitetskommission en översikt av forskningen om hur lägstalöner påverkar sysselsättningen. De senaste 30 åren har denna forskning vuxit snabbt och i höstas tilldelades forskaren David Card, som en av tre pristagare, Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne för sin banbrytande forskning om detta samband. Priskommittén uttrycker sig kärnfullt: ”Resultaten visar bland annat att höjda minimilöner inte behöver leda till färre jobb.”
Läs hela debattartikeln här:
https://www.svd.se/a/28Wvoq/daniel-lind-overdriven-radsla-for-att-hoja-lagstalonerna
