Efter att ha utbildat personal och infört noggranna rutiner står skogsbruket endast för en bråkdel av alla utryckningar kopplade till brand i skog och mark, visar en färsk rapport från Skogforsk. Men branschen bör bli bättre på att stötta sommarvikarier och orutinerad personal, som annars kan komma att ställas inför svåra situationer.
Skogsbrandssäsongen är i gång och efter de stora skogsbränderna 2014 och 2018 har skogsbruket jobbat med aktivt med utbildning och rutiner för att minimera riskerna. Det har givit goda resultat.
Skogsmaskiner står nämligen för en mycket liten del av de skogsbränder som leder till utryckning från räddningstjänsterna i landet, enligt Skogforsks rapport. För perioden 2018 – 2021 orsakade gnistbildning från skogsmaskiner 0,67 procent av bränderna, vilket motsvarar ungefär 38 utryckningar per år. Under samma period genomförde räddningstjänsterna i medeltal drygt 5 500 utryckningar varje år kopplat till bränder i skog och mark. 2018 var ett rekordår i sammanhanget med närmare 8 000 utryckningar.
– Enligt den statistik vi samlat in är skogsbruket nu bättre på riskförebyggande arbete. Generellt har kompetensen ökat och de branschgemensamma riktlinjerna har medfört färre tillbud, säger Skogforsks Tomas Johannesson, som leder skogsbrukets gemensamma arbetsgrupp för skogsbrandfrågor.
Men det är viktigt att branschen verkligen efterlever rutinerna och gör ambitiösa riskbedömningar utifrån de förhållanden som råder på platsen. Det har inträffat tillbud då rutinerna klickat, vilket oroar Tomas Johannesson.– Brandsäsongen sammanfaller med sommarsäsongen. Med sommarvikarier på flera platser i skogsbrukskedjan är det viktigt att förstå vad det kan ge för effekter på kunskapsnivå och samrådsrutiner. Det finns exempel från förra året där orutin hos personalen och ofullständigt stöd från uppdragsgivaren skapat onödiga risker. Det är viktigt att alla agerar professionellt och kommer ihåg att organisationen inte alltid har ordinarie bemanning, säger han.
