Förhandlingsdelegationerna för Europaparlamentet och ministerrådet har i dag den 7 juni meddelat att en provisorisk överenskommelse nåtts om ett EU-direktiv om tillräckliga minimilöner som Sverige och övriga medlemsländer nu ska ta ställning till. Detta kan få förödande konsekvenser för den svenska arbetsmarknadsmodellen.
Industriarbetsgivarna är mycket kritiska till EU-direktivet om minimilöner och välkomnar därför att regeringen också är det då arbetsmarknadsminister Eva Nordmark tidigare i dag meddelat att man kommer att rösta nej då man anser att frågan ska hanteras nationellt.
Skulle direktivet gå igenom riskerar den svenska modellen att urholkas. Den svenska modellen har tjänat Sverige väl och enligt Industriarbetsgivarna är det den konkurrensutsatta industrin som tillsammans med sina fackliga motpart som ska styra lönebildningen och inte politiken.
– Vi är kritiska till EU:s direktiv om minimilöner och välkomnar därför att regeringen är det med. Det finns en farhåga att den svenska modellen urholkas och att lönebildningen hamnar i politikens och EU-domstolens händer när EU lägger sig i lönebildningen. Den svenska modellen har tjänat Sverige väl och flera länder ser oss som ett positivt exempel där arbetsmarknadens parter förhandlar fram konkurrenskraftiga avtal. Direktivet är ett exempel som bekräftar de farhågor vi gav uttryck för när den sociala pelaren presenterades hösten 2017, säger Per Widolf, förhandlingschef Industriarbetsgivarna.
Överenskommelsen är principiellt problematisk och kan ifrågasättas rättsligt i flera avseenden. Av principiella, rättsliga och modellbevarande skäl finns det en stark samsyn hos den svenska arbetsmarknadens parter om att Sverige aktivt måste motsätta sig och rösta nej till EU-direktivet om minimilöner.
Genom direktivet skulle EU ta sig långt större makt på det lönepolitiska området än vad medlemsstaterna avsett i fördraget. Genom ett direktiv med det innehåll som nu föreligger uppstår dessutom en rad otydligheter och osäkerhet i för arbetsmarknaden centrala frågor.
