Redan nu finns tillräckligt med restströmmar för att producera 5 900 GWh biogas i de tre regionerna, vilket motsvarar 80 % av den totala naturgasanvändningen. Idag produceras strax under 800 GWh i samma geografi.
Inkluderas dessutom nya substrat ökar potentialen med ytterligare 3 600 GWh. Detta visar en ny studie av biogassubstrat som forskare från RISE tagit fram och som släpps för allmänheten idag. Målsättningen med studien är att ge en samlad bild över potentialen och var substraten finns för att ge utbyggnad av biogasproduktionen i de tre regionerna en skjuts i rätt riktning.
Substrat är de organiska material som används för rötning vid biogasproduktion. Studien visar att vi kan producera cirka 5 900 GWh per år från den typen av substrat som används idag men som är grovt underutnyttjad, som exempelvis matavfall, jordbruksrestströmmar, gödsel och slam från avloppsreningsverk. Detta innebär att motsvarande 80 % av naturgasanvändningen i de tre regionerna kan ersättas med inhemsk producerad förnybar biogas, genom att nyttja mer av de restströmmar som redan ingår i biogaskretsloppet.
Potentialen från ”framtida substrat” uppgår till 3 600 GWh. Här lyfts marina substrat som alger men även skörd av gräs och vall samt industriellt processvatten. Utöver detta har en beräkning av potentialen från biologisk metanisering* ingått i denna beräkning.
Sammanlagd ser forskarna en potential på 9 500 GWh biogasproduktion i de tre regionerna. Det motsvarar nästan tolv gånger dagens produktion om ca 800 GWh. Betydelsen av detta är stor med tanke på det oroliga världsläget som sätter ljuset på energifrågan samt klimatfrågan som blir allt hetare.
Utbyggnation av biogasproduktion kräver politiskt engagemang och samverkan
Representanter från industrin, forskare, politiker, lantbrukare, gasproducenter samt regioner och länsstyrelser träffades i förra veckan under dialogmötet Green Gas Grid för att ta del av studien och för att diskutera möjligheter och utmaningar med utbyggnation biogasproduktion i de tre regionerna. Historiskt har biogas framför allt använts till transportsektorn, men potentialen är betydligt större än så och vinsterna att producera och använda biogas är många för lantbruket, industrin och samhället. För att lyfta den potential som finns krävs politiskt engagemang och samverkan.
– Dialogmötet har visat en rad intressanta exempel på hur potentialen och möjligheterna för biogas ökar. Biogas har en given plats när vi nu ska genomföra klimatomställningen, främja livsmedelsproduktion och öka den inhemska energiförsörjningen, säger regionrådet Kristina Jonäng (C), Västra Götalandsregionen.
Biogas det naturliga alternativet i industrin
Industrikoncernen Perstorp som deltog i dialogmötet, har som långsiktigt mål att bli klimatneutrala och för att bli det behöver de ersätta cirka 1 500 GWh naturgas i sin produktion och för dem är biogas det naturliga alternativet.
– Vi driver projekt som kan komma att dubbla behovet av biogas fram till 2030. Därför tog vi initiativ till biogas-potentialstudien. Vi ville veta om det finns potential att bygga ut biogasproduktionen längs med befintliga rörledningar, vilket studien bekräftar att det finns i dessa tre regioner. Dagen har varit intressant, varje gång man har möjlighet att träffa politiker och andra aktörer i värdekedjan så får man nya tankesätt och det är jätteutvecklande,säger Urban Svensson, Global inköpsdirektör, på Perstorp.
Lantbruket en viktig aktör i biogaskedjan
Av potentialen finns 2 290 GWh i Västra Götaland, 625 GWh i Halland och 2 968 GWh i Skåne. Det absolut största bidraget står jordbruksrestströmmar för, så som halm och gödsel. Lantbrukare är därmed en värdefull del av biogaskedjan för att realisera den potential som finns.
– Det finns verkligen driv bland både köpare och säljare av biogas. Substratstudien visar att det finns potential att producera mer men att nå potentialen kommer kosta pengar. Så nu är det viktigt att de politiska spelreglerna införlivas så att det blir lönsamt att både producera och konsumera inhemsk biogas, säger Lars Paulson, biogasproducent i Falkenberg.
Stort intresse för dialog, en vilja för samverkan och insikten om att krafttag från aktörer i hela biogaskedjan behövs
– Vi upplever idag en stor vilja att samarbeta kring biogas över branschgränser. På mötet kunde nyckelaktörer och experter sammanföras som jobbar i olika led i biogaskedjan. Det ökar förståelsen och bäddar för att komma framåt i de stora frågorna som exempelvis tillståndsprocesser och hur vi kan bygga affärsmodeller som är hållbara i hela ledet – från lantbrukare till användare säger Sabine Täuber, verksamhetsledare för Biogas Syd och en av arrangörerna av dialogmötet.
Potentialstudien har tagits fram av forskare på RISE, Research Institut of Sweden, på uppdrag av Biogasväderstrecken – Biogas Väst, Biogas Syd och Högskolan i Halmstad. Studien har finansierats av Region Halland, Region Skåne, Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen Halland, Perstorp AB, Nordion Energi, Gasum, St1 biogas och Nature Energy.
*Biologisk metanisering – När biogas uppgraderas uppstår koldioxid som i vanliga fall inte används. Lägger man till biologisk metanisering som ett processteg kan denna koldioxid, kombinerad med vätgas omvandlas till ytterligare biogas. Därmed ökas den mängden biogas som utvinns med samma mängd substrat.
På bilden: Urban Svensson och Kristina Jonäng
