Hos SCA Obbola fortskrider det fem år långa projektet Expansion Obbola. Målet är en kraftigt ökad produktion av liner. Investeringen omfattar en lång rad delprojekt, där det mest genomgripande är att ersätta den befintliga pappersmaskinen med en ny.
SCA satsar 7,5 miljarder kronor för att kunna höja kapaciteten från 450000 till 725000 ton liner per år. Projektet påbörjades 2019 och ska färdigställas 2023. Bakgrunden till investeringen är en stigande efterfrågan på liner. Ökad internethandel ligger bakom detta, men även större behov inom industrin och i grossistleden.
Den liner som SCA tillverkar har bra yta för tryck, hög styrka och klarar svängningar i temperatur och fukthalt. Därför har den stor framgång bland annat inom livsmedelsindustrin där linern dessutom uppfyller hygienkraven.
Två produkter
Hos SCA Obbola tillverkas idag Kraftliner och Eurokraft i ytviktsområdet 100–200 gram/kvm. Linern baseras på sulfatmassa och returfiber. Kraftlinern består huvudsakligen av jungfrulig fiber, medan Eurokraft har jungfrulig fiber på ena sidan och cirka 70 procent returfiber på andra sidan. Produktionen i brukets enda pappersmaskin PM 1 ligger på 450000 ton årligen.
Massafabriken har en linje för jungfrulig massa och två linjer för returmassa. Returmassan som används i Eurokraft produceras idag i linjer som byggdes på 1970-talet och moderniserade på 1990-talet (OCC-linjer Old Corrugated Containers). Dessa kommer att ersättas av en linje med mycket högre kapacitet. Linjen ska installeras i den byggnad som idag rymmer befintliga pappersmaskinen.
Hos SCA Obbola finns bland annat också en sodapanna, en biobränsleeldad panna och en turbinanläggning som producerar ungefär 60 procent av det egna elbehovet.
Fabriken i Obbola är relativt välinvesterad och modern. All befintlig maskinutrustning ligger inte på en kapacitet som motsvarar dagens 450000 ton/år, utan har redan nu betydligt högre kapacitet. Uppgraderingar behövs emellertid här och var. Det största delprojektet i Expansion Obbola är att ersätta pappersmaskin PM 1.
De investeringar som SCA tidigare har genomfört i Obbola har varit strategiska och bäddat för en framtida expansion. År 2007 togs en ny sodapanna i bruk. Två år senare var det dags för helt ny indunstningsanläggning. År 2011 förbättrades grönluthanteringen och 2013 installerades ny vitlutberedning. Företaget har
reinvesterat och investerat i renseriet vid flera tillfällen, bland annat med ny barktrumma 2012 och ny inmatningstransportör 2015.
Samma år driftsattes också ett nytt kokeri som levererades av Valmet. Det har 2-kärlskonceptet CompactCooking G2™ med ett ImpBin förimpregneringskärl och en kokare. Kokeriet gav en massa som både är renare och har jämnare kvalitet än tidigare. Kokeriet dimensionerades från början med sikte på en höjning av kapaciteten och behöver inte byggas ut.
Trots pandemin har Expansion Obbola hittills klarat den tuffa tidplanen. I augusti förra året kunde sodapannan och samtidigt fiberlinjen tas i drift och i november blev det dags att starta den nya mesaugnen.
Uppgradering av sodapannan
I branschen förekommer sodapannor som är utbyggbara genom att en vägg i dem flyttas ut och att därmed själva ugnen ges större volym. Denna möjlighet finns inte i Obbolas sodapanna. Uppgradering var ändå möjlig genom vissa punktvisa förstärkningar av kapaciteten, närmare bestämt för rökgasfläktar, pumpar och motorer. Luftregistren har också byggts om och pannan har fått nya rökgaskylare. Det är företaget Andritz som har svarat för uppgraderingen av sodapannan.
– Vi har redan sett att sodapannan går att köra på högre kapacitet än vad som motsvarar den produktion vi har idag, och den ska så småningom trimmas för den framtida målkapaciteten på fabriken, berättar Per Strand, projektdirektör för Expansion Obbola.
Fiberlinje
På fiberlinjen krävdes däremot flera åtgärder för att kunna öka genomströmningen av massa och samtidigt klara renhet och andra kvalitetskrav. De befintliga raffinörerna, med position direkt efter kokeriet, har ersatts av en Valmet OptiFiner RF 4 och två OptiFiner RF 5.
Den tidigare tvättpressen TwinRoll har kompletterats med en ytterligare TwinRoll för att klara högre flöde med bibehållen renhet. De två arbetar i serie.
– Våra kalkyler visar att nya fiberlinjen kommer att klara den kapacitet som behövs på sikt, fortsätter Per Strand.
För att få rum med den ytterligare utrustningen har en utbyggnad gjorts av hallen för fiberlinjen.
Fossilbränslefri mesaugn
Brukets två mesaugnar har ersatts med en ny som har viss överkapacitet i relation till målet med Expansion Obbola. Nya ugnen använder biobränsle i form av träpulver, i stället för som tidigare eldningsolja. Därmed undviker bruket koldioxidutsläpp på 20000 ton per år. Träbränsleeldade mesaugnar har tidigare installerats hos SCA Östrand och SCA Munksund.
– Det innebär att SCA:s samtliga mesaugnar nu drivs fossilfritt, poängterar Per Strand. Som Back Up- och startbränsle använder vi beckolja och det går också att dryga ut med den metanol som är en sekundär produkt från vår indunstningsanläggning.
Träbränslet levereras till SCA Obbola i form av pellets som SCA tillverkar av restprodukter från företagets sågverk. På plats i Obbola mals pelletsen till pulver. Med hjälp av Pfister-feeders matas det in i mesaugnen.
Nya ugnen har ett rör med 3,3 meters diameter och 72 meters längd. Röret vilar på tre stöd. Anläggningen är försedd med ett Valmet OptiDisc kalkslamfilter. Den brända kalken torkas i en Valmet flash-tork och kyls i en högeffektiv roterande kylare. Gaserna från ugnen renas i ett elektrofilter ESP och huvuddelen av fångade partiklar matas tillbaka in i ugnen. Endast en mindre del av flödet blödes ut för att förhindra ackumulering av vissa ämnen i ugnen.
Nya mesaugnen har viss överkapacitet jämfört med målet för Expansion Obbola, nämligen 220 ton bränd kalk per dygn.
Pappersmaskin PM 2
Den befintliga PM 1 ersätts med en helt ny pappersmaskin som logiskt får beteckningen PM 2. Maskinhallen till denna är färdigbyggd. Hallen har uppförts i linje med gamla pappersmaskinen och i ett nytt område, som tidigare härbärgerade förråd och en väg och delvis ligger utanför industriområdets tidigare avgränsning. När detta skrivs är merparten av maskinutrustningen på plats i hallen. Installation av rör, kablar och kringutrustning pågår.
Leverantör av den nya pappersmaskinen är Voith. Den har samma virabredd som PM 1 (10,2 meter) och ska tillverka liner i samma ytviktsområde som tidigare, nämligen 100–200 gram/kvm. För att klara högre kapacitet kommer maskinhastigheten därmed att behöva vara högre, 1300 i stället för 900 meter per minut.
Planen är att få igång produktionen första kvartalet 2023 och därefter nå full kapacitet inom tre år. Hur mycket jungfrulig respektive returmassa som pappersmaskinen kommer att behöva beror på efterfrågan av Kraftliner respektive Eurokraft.
– Vi får en stor flexibilitet med nya maskinen och erbjuds också möjligheter att kunna tillverka nya produkter i framtiden, berättar Per Strand. Maskinen får High End teknik och blir All In Digitalized. Det finns ingen exakt referens i världen, men de olika huvudkomponenterna används redan i produktion på olika håll, så det blir ändå robust och beprövad teknik som maskinen blir sammansatt av. Den blir unik i världen bland maskiner som tillverkar kraftliner.
High End innebär att maskinen kommer att ha den bästa teknologi som finns att tillgå. Detta handlar bland annat om profilstyrning av inloppslådan och ånglåda samt installation av flera skopressar.
— Och när det gäller sensorer kommer den att ha extra allt. Det ger bland annat möjlighet för ett långt utvecklat tillståndsbaserat underhåll. Vi kommer att vara på väg dit och med smarta sensorer får vi stora möjligheter att tillämpa en sådan underhållsstrategi, säger Per Strand.
Flera kontrollrum
SCA Obbola använder idag flera kontrollrum varifrån massa- och linerproduktionen styrs. Så blir det även i fortsättningen. Nya PM 2 kommer att betjänas från ett nytt separat kontrollrum i ett vidbyggt annex till maskinhallen och med insyn i denna. Därifrån blir det också möjligt att styra rullmaskinerna respektive returfiberlinjen, samtidigt som dessa har egna kontrollrum. Dessutom kommer som tidigare att finnas kontrollrum för renseriet, kokeriet, indunstningen/sodapannan respektive kemikalieåtervinningen.
För utbildning av operatörer och underhållspersonal på nya pappersmaskinen finns en simulator. Det går att sätta på sig VR-glasögon – som hämtar information från den senast uppdaterade 3D-modellen och vandra virtuellt i nya maskinhallen. Just denna tillämpning är inte så aktuell längre då det mesta är på plats In Real Life. Simulatorn kommer nu att laddas med motsvarighet till pappersmaskinens styrsystem, vilket möjliggör för operatörerna att träna på processen.
Ny infrastruktur
Markinfrastrukturen på fabriksområdet förnyas delvis. Massaveden liksom returpapperet ska ta samma vägar in i fabriken, men de färdiga pappersrullarna kommer att komma ut på ett helt nytt ställe. Det blir ny rullhantering med bland annat ny utrustning för rullmärkning. En ny utlastningshall uppförs, där hela byggnaden förutom bottenplattan utgörs av en träkonstruktion.
Samtidigt görs en fullständig renovering av brukets kontor, där både exteriör och interiör blir präglade av trämaterial.
– Det är mycket inspirerande och utmanande att få leda Expansion Obbola. Den satsning ledningen nu gör kan ses mot bakgrund av hur väl våra linerprodukter under åren tagits emot av kunderna samt den fortsatt ökande efterfrågan på dem, avslutar Per Strand, som varit vd för SCA Obbola 2004–14 och därefter vd för SCA Munksund, innan han återvände till Obbola för att leda expansionsprojektet.
En stor investering som ligger utanför SCA:s projekt är utbyggnad av hamnen i Umeå. Härifrån skeppas all containerboard som tillverkas i Obbola och i Munksund. Från Munksund går frakten på järnväg och från Obbola med bil till hamnen. Kapaciteten där behöver nu höjas från 850000 ton till 1100000 ton per år. Det kommunägda Umeå Hamn AB svarar för denna investering.
FAKTA
Kapacitetshöjning i linertillverkning, till 725000 ton/år
Tidplan: 2019–2023
Byggherre: SCA
Konsulter: Sweco, Eurocon, AFRY m.fl.
Byggentreprenör: Peab
Maskinleverantörer: Voith, Valmet och Andritz
Värde: 7,5 miljarder kronor
