Bristen på forskarutbildade och specialister inom industrin är alarmerande. Det behövs upp till 8 000 forskarexaminerade i kemiindustrin till 2030. Nu krävs ett helt nytt perspektiv inom högskolepolitiken, skriver Jonas Hagelqvist, VD för IKEM och Nils Hannerz, näringspolitisk chef, IKEM i en debattartikel i Vetenskapsrådets tidning Curie.
Kemiindustri sysselsätter idag 10 procent av industriarbetarna, men ger 20 procent av landets varuexport och förädlingsvärde. Investeringstakten är hög; var sjunde person i industrierna jobbar med forskning och utveckling. Enligt en ny rapport från IKEM behövs därför upp till 8 000 forskarexaminerade i kemiindustrin till 2030. Behovet drivs av nya tekniker inom bioteknik och klimatomställning.
Det är i grunden en fantastisk möjlighet för Sverige, menar Jonas Hagelqvist och Nils Hannerz. För att lyckas krävs dock ett helt nytt perspektiv forsknings- och högskolepolitiken. Industrins behov behöver inkluderas bättre.
Därför ser IKEM att Sverige behöver:
politisk målsättning och styrning för att attrahera industriell forskning till Sverige. Styrs politiska satsningar rätt kan det locka industrier att själva lägga ännu mer forskning i Sverige.
höja de urholkade ersättningsbeloppen för högskolans grundutbildning inom natur- och teknikområdet för att skapa en god akademisk grund för forskning, teknikskiften och grön omställning. I ett första skede bör ersättningarna höjas med minst 40 procent.
skapa snabbspår för forskare och specialister från andra länder så de snabbt får arbetstillstånd. Vi har inte råd att stänga dörren för internationell högutbildad kompetens.
kreativa former för utbildningen av forskarexaminerade i samarbete mellan näringsliv och akademi. Satsningar på industridoktorander och industrilicentiater behöver utökas.
