Nyheter

Anders Sundström, Kaunis Iron: ”Lögner som förbiser en miljard i konkret samhällsnytta”

Text: Anders Sundström, styrelseordförande, Kaunis Iron

Det sprids en djupt felaktig bild av gruvindustrins ekonomiska påverkan på lokalsamhället och Sverige i den mediala debatten just nu.

I en del beskrivningar sägs gruvindustrin vara kortsiktig och att vinsterna förs ut ur regionen och rent av ut ur landet. Att skatteintäkterna uteblir.

Det är en direkt felaktig beskrivning av verkligheten. Delvis kanske på grund av okunskap om hur det svenska skattesystemet fungerar, delvis kanske för att man försåtligt vill underminera vår verksamhets legitimitet.

Låt oss därför redovisa den påverkan Kaunis Irons verksamhet haft under bara ett enda år, det nyligen summerade 2021.

Under kalenderåret 2021 genererade vår verksamhet:

369 254 873 kronor i skatte- och avgiftsinbetalningar till svenska staten genom bolagsskatt, löneskatt, drivmedelsskatt, sociala avgifter mm.

182 444 666 kronor i löneutbetalningar, som våra anställda sedan spenderade i köp av varor och tjänster i lokalsamhället.

504 175 302 kronor i inköp av varor och tjänster lokalt och regionalt.

Dessa 1 055 miljoner som vi levererar genererar givetvis i nästa led även skatteintäkter och tillväxt i form av jobb och ytterligare investeringar och inköp.

Givetvis utgör detta en ekonomisk motor som stärker lokalsamhället och regionen.

Tittar vi på Pajala kommun kan vi konstaterar att vårt svenska skatteutjämningssystem, det solidariska system som säkerställer att rika kommuner hjälper de fattigare, betalar ut cirka 280 miljoner till Pajala. Ställer vi det i relation till de 369 miljoner vi direkt betalar in till staten är Pajala alltså inte längre en bidragstagande region utan tvärtom till nettoeffekten en bidragande region. Det ska vi gemensamt naturligtvis vara stolta över.

Låt oss också titta på de övriga samhällseffekterna. Vår verksamhet har givetvis gett många pajalabor jobb, vi har dessutom rekryterat från andra delar av landet och världen, vilket genererat en inflyttning. Att befolkningsutvecklingen för 2021 landar på ett plus på sju personer i Pajala kanske inte ser så imponerande ut, men då måste man också förstå demografin och den historiska utvecklingen i Pajala. Det är ett tydligt positivt trendbrott som i jämförelse med likvärdiga glesbygdskommuner saknar motstycke.

Tittar vi på arbetslöshetssiffrorna ser vi också att Pajala sticker ut, trots pandemins negativa påverkan fortsätter arbetslösheten gå ner och är i dag på historiskt låga nivåer. Den aktuella siffran är 2,3 procent, vilket är 2,2 procentenheter lägre än den var 2020.

Det här resonemanget, den här räkneövningen, är givetvis en ekvation som är lika relevant att utföra för Kiruna och Gällivare och Norrbotten och Västerbotten knutet till bland annat LKAB och Boliden. Denna samhällsnytta ska givetvis också vägas in även för de nya gruvetableringar som planeras i Sverige.

Lyfter vi frågan även till nationell nivå är vår sektor dessutom en betydande del av vårt lands exportindustri med mångmiljardintäkter som stärker vårt land och vår välfärd.

En gruvetablering må vålla debatt, det är fullt rimligt givetvis, men låt oss en gång för alla slå bort dimridåerna och de rena lögnerna om att vår industri inte genererar samhällsnytta och ekonomisk hållbarhet. Det är direkt felaktigt att påstå detta. Det allvarliga är att denna desinformation riskerar att ge allmänheten en förvriden bild av verkligheten och i nästa steg leda till fullständigt felaktiga slutsatser och beslut. Därför måste fakta få tala sitt tydliga språk.

Och för den som fortsatt tvivlar: Vi tar den debatten var som helst, när som helst.