Den svenska energianvändningen skiljer sig från de flesta andra länder i Europa. Sverige använder nästan ingen fossil gas och är därför mycket mindre sårbart.
Istället använder vi bland annat biobränslen, för både uppvärmning, elproduktion och i industrin.
– Vi gjorde ett viktigt vägval för femton år sedan, då vi avbröt utbyggnaden av gasnätet. Vi fortsatte istället utbyggnaden av biobaserad värme- och elproduktion. Det ger oss i dag en bättre försörjningstrygghet och mindre kostnader för energiimport när priserna stiger på fossila bränslen, säger Gustav Melin, vd i Svebio, Svenska Bioenergiföreningen.
Den fossila gasen står för omkring 25 procent av energianvändningen i EU, och nära hälften av denna gas kommer från Ryssland. Beroendet av gas, och särskilt rysk gas, har ökat under senare år. I Sverige svarar gas för endast två procent av energianvändningen.
Inhemska biobränslen för uppvärmning
I många europeiska länder står fossil gas för en stor del av värmeförsörjningen. I Sverige används i dag nästan inga fossila bränslen för värme, vare sig i enskilda hushåll eller i värme- och kraftvärmeverk.
– Genom vår höga koldioxidskatt har vi också ersatt nästan all oljeanvändning för uppvärmning i enskilda fastigheter och fjärrvärmeverk. Det finns omkring 550 värme- och kraftvärmeverk i Sverige som använder biobränslen eller biogent avfall. Det gör att vi står mycket starkt rustade för en energikris. Biobränslena är till största delen inhemska och billiga jämfört med dagens pris på olja och gas, konstaterar Gustav Melin.
Mest förnybar energi i Europa
Andelen förnybar energi är i Sverige 60,1 procent. Mer än hälften är bioenergi som står för 38 procent. För EU som helhet är motsvarande siffror 22 procent respektive 13 procent. Sverige har också den särklassigt högsta andelen förnybar energi i transportsektorn, kring 23 procent. Genom den höga andelen förnybar energi har Sverige även de lägsta växthusgasutsläppen per person i EU.
– Vi kan göra oss ytterligare oberoende av import av fossila bränslen och minska klimatpåverkan genom att göra samma omställning i transportsektorn som vi gjort i värmesektorn, från fossila drivmedel till förnybara biodrivmedel. Ett fortsatt snabbt bränslebyte via reduktionsplikten och ökad inhemsk produktion av biodrivmedel är viktigt för Sveriges försörjningstrygghet, avslutar Gustav Melin.
