Värmeverket på Ålidhem i Umeå uppfördes i slutet av 1960-talet och har sedan byggts om och till flera gånger. Det var länge företagets huvudsakliga produktionsanläggning, men planen var att den på sikt skulle avvecklas helt. Till saken hör att kommunens avsikt var att bygga en opera på platsen. Idag används anläggningen som en reserv- och spetsanläggning.
Dess långa historia innebär att en stor del av utrustningen är byggd enligt gamla normer och de många tillbyggnaderna gör att anläggningen har ett mycket komplext rörsystem.
Högre säkerhet
Värmeverket består idag av två bioeldade pannor, en elpanna och tre oljepannor, varav en är konverterad för bioolja.
– Bakgrunden till det aktuella projektet var att förbättra säkerheten och klara myndighetskraven på livslängdsjournal enligt AFS 2017:3, berättar Konny Lindberg, som är beställarens ombud i projektet och i vanliga fall ansvarig för anläggningsutveckling hos Umeå Energi.
Syftet med Arbetsmiljöverkets krav på livslängsjournal är att anläggningsägare ska styra upp sina aktiviteter kring anläggningars säkerhet och återkommande bedöma den återstående livslängden. Dessa aktiviteter kopplas bland annat till lagstadgade kontroller av tredjepartsorgan, underhållsstopp och återkommande tillsyn.
Beträffande tryckkärlen hade Umeå Energi bra koll på utrustningen, inte minst mot bakgrund av de tredjepartskontroller som görs periodiskt. Sämre var det med alla rörsystem. Man samlade därför allt tillgänglig information, bland annat om ursprungliga designdata innehållande rördimensioner med mera. Sedan skannades och fotograferades hela rörsystemet. En 3D-modell framställdes. Med känd geometri för pannor, pumpar, värmeväxlare och annan utrustning som grund lades dessa också in i modellen. Det hela exporterades till ett 3D CAD-program och modellen förfinades.
– Vi fick sedan möjligheten att köra modellen i ett analysprogram där olika driftfall kunde simuleras, fortsätter Konny Lindberg. Programmet pekade ut kritiska positioner, med höga mekaniska spänningar.
Vidare gjordes av-isolering och tjockleksmätning av rören på kritiska ställen, dels som programmet hade pekat ut, dels i positioner som av erfarenhet är utsatta för godsförtunning, såsom böjar och T-förgreningar.
Man jobbade sig fram successivt för att åtgärda alla svaga punkter. Till saken hör att om en del av ett rörsystem görs stabilt och robust, kan rörelser och därmed mekaniska påkänningar flytta sig till svagare partier utanför det robusta – okritiska positioner kan bli kritiska.
Ovärderligt program
En anläggning med rör av väldigt skiftande ålder i kombination med trånga utrymmen gjorde arbetet utmanande, både under planering och under de fysiska jobben som följde.
– Vi hade ovärderlig nytta av analysprogrammet, med möjligheter som inte existerade för några år sedan, påpekar Konny Lindberg. Samtidigt passade vi på att avveckla några av de sju driftfall som anläggningen kunde användas för tidigare. Vissa pumpar och vissa rörsystem togs därför bort.
De fysiska arbetena med att byta rör och rörkomponenter pågick från juli till oktober. Projektledningen spred ut entreprenörerna i tid för att minska trängseln i anläggningen.
Alla svetsar kontrollerades av tredjepartsorgan efterhand som de blev klara och rören isolerades igen. När detta skrivs är anläggningen åter driftklar och konsulten FVB färdigställer relationshandlingar och knyter relevant information till livslängdsjournalen. Projektets förarbete med bland annat analysprogrammet gav värdefull information om kritiska punkter som är viktiga att ha koll på under fortsatt drift och uppföljning med hjälp av livslängdsjournalen.
FAKTA:
Tidplan: juli – oktober 2021
Byggherre: Umeå Energi AB
Konsult: FVB Sverige AB
Rör- & svetsentreprenör: LM Industrirör AB
Kostnad: cirka 8 miljoner kronor
