Nyheter

GS-facket anklagar de stora skogsbolagen: Utbrett problem med arbetskraftsexploatering

I offentligheten omfamnar de stora skogsbolagen den svenska arbetsmarknadsmodellen, men i realiteten sänker dem den. Skogsbolagen måste titta sig i spegeln och fråga sig vad för skogsbruk de vill ha i Sverige, säger GS-fackets förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

GS har idag tagit del av Dagens Nyheters granskning där flera migrantarbetare vittnar om ett utbrett utnyttjande inom svenskt skogsbruk. GS-facket anklagar nu de stora bolagen för att de bär det huvudsakliga ansvaret för de missförhållandena som DN nu rapporterar om.

Problemet med arbetskraftsexploateringen i skogsvårdssektorn kan dock inte skyllas på ett fåtal oseriösa entreprenörer, ansvaret är till stor del beställaren och de stora skogsbolagen (SCA, Holmen, Södra, Stora Enso, Sveaskog mfl).

År efter år vittnar skogsvårdsentreprenörer om pressade priser från bolagen. Detta tvingar skogsvårdsentreprenörerna att varje år söka personal som kommer allt längre från den svenska arbetsmarknaden och de får allt svårare att följa avtal och regler.

– I offentligheten omfamnar de stora bolagen den svenska arbetsmarknadsmodellen, men i realiteten sänker de den. Vårt folk ute i landet vittnar om att de stora bolagen är väl medvetna om, och i vissa fall till och med uppmuntrar till, att avtalen inte ska efterlevas. Det gäller inte bara löner utan också saker som rör arbetsmiljön, till exempel avsaknad av koja. Säger GS-fackets förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

– Problemet är inte bara att det finns ett par ruttna äpplen inom skogsvårdssektorn,  det är ett ruttet träd. Skogsbolagen måste titta sig i spegeln och fråga sig vad för skogsbruk de vill ha i Sverige. De rapporter som GS får och som Dagens Nyheter nu rapporterar om väcker frågan om svenskt skogsbruk verkligen är att betrakta som hållbart. Fortsätter Per-Olof Sjöö.

– Det som är mest upprörande med allt detta är att det här är bolag som har hög svansföring i hållbarhetsfrågor och som årligen tjänar miljarder på skogsråvaran. Pengarna för att betala för skogsvård till schysta villkor finns. Säger Per-Olof Sjöö.

– Det vi ser är att bolagen drar ekonomisk fördel av en dåligt fungerande arbetskraftsinvandringslagstiftning. Trots rekordhög arbetslöshet flygs personal över halva jorden för att jobba i det svenska skogsbruket. Dessa människor sitter i stark beroendeställning till arbetsgivaren och de vågar inte vara obekväma och ställa krav, för då får de åka hem med en gång. Avslutar Per-Olof Sjöö.