Nyheter

Näringslivet riktar hård kritik mot Naturvårdsverkets statistik

I förra veckan redovisade Naturvårdsverket sin årliga statistik över förbrukningen av plastbärkassar. Enligt den, sjönk årsförbrukningen med 26 procent till 55 plastbärkassar per svensk.

Naturvårdsverket menar därför att mycket arbete återstår för att nå EU:s mål om en förbrukning på 40 plastbärkassar per person till år 2025.

― Vi anser att Naturvårdsverkets uttalande är vilseledande. Eftersom skatten på plastbärkassar infördes 1 maj förra året blir konsekvensen av den inte tydlig när myndighetens statistik omfattar hela året. Baserat på skatteintäkterna sjönk förbrukningen snarare till en halv påse per person i månaden efter att skatten införts, säger Lena Lundberg ansvarig för plastråvarufrågor på IKEM.

Enligt handeln har skatten inneburit att efterfrågan på både papperskassar och avfallspåsar skjutit i höjden. Resultatet är att svenska konsumenter numera köper två emballage, ett för att bära hem varor i och ett för att ta hand om avfallet.

― De flesta plastbärkassarna i svenska butiker var mycket klimatsmarta. Regeringen måste därför omgående göra en konsekvensanalys av den införda skatten. Skatten är ett praktfiasko och precis som vi varnade för har den slagit mot både svensk plaståtervinning och lett till en ökad resursförbrukning säger Lena Lundberg.

Det svenska företaget Bengt Lundin AB i Arvika har varit världsledande på utvecklingen av miljöanpassade plastbärkassar. Tillsammans med handeln och återvinningsindustrin har man sedan länge ett unikt och framgångsrikt samarbete. Detta har lett till att deras plastbärkassar är mer resurseffektiva samt håller för att återanvändas flera gånger. Under många år har användningen av återvunnen och biobaserad plast ökat och idag är minst 80 % av plastkassarna baserade på återvunnen eller förnyelsebar plast. Den återvunna plasten kommer till största delen från svenska/nordiska insamlingssystem.

― Den svenska marknaden störtdök i maj och har inte återhämtat sig. Vi tappade 90 procent av vår volym i Sverige och tvingades varsla 30 procent av personalen på grund av skatten. Skatten innebär slutet för ett av de bästa cirkulära initiativen inom svensk handel och industri, säger Peter Dahlin VD på Trioworld Lundin AB.

Effekterna på frukt- och grönsakspåsarna

Punktskatten på plastbärkassar omfattar också mindre plastpåsar som frukt- och grönsakspåsar i mataffären. För dessa är skatten 30 öre per plastbärkasse om plastbärkassens väggtjocklek är mindre än 15 mikrometer och volymen maximalt 7 liter.

― Vi har inte sett någon statistik på hur skatten slår på påsarna för frukt- och grönt. Den är också helt omotiverad och leder verkligen till ökad resursförbrukning eftersom papperspåsarna väger ungefär 10 gånger så mycket som plastpåsarna. Det blir därför mycket mer avfall. De flesta butikerna hade dessutom plastpåsar tillverkade av biobaserad plast, avslutar Lena Lundberg.