”EU måste bättre respektera kompetensfördelningen mellan EU och medlemsstaterna. Socialpolitik och arbetsmarknadspolitik är i första hand medlemsstaternas befogenhet”.
Det skriver Per Hidesten vd för Industriarbetsgivarna och Jonas Hagelqvist, vd IKEM ‒ Innovations- och kemiindustrierna i ett brev till statsminister Stefan Löfven inför EU-toppmötet i Porto.
Arbetsgivarorganisationerna är skarpt kritiska till den skenande utvecklingen där allt fler lagförslag hotar den svenska modellen.
EU-kommissionen har nyligen presenterat flera lagförslag som direkt krockar med den svenska arbetsmarknadsmodellen. Det handlar bland annat om reglering av minimilöner på EU-nivå, nya utstationeringsregler och ett direktivförslag om lönetransparens.
– Det är en utveckling som vi inom den svenska exportindustrin beklagar och som undergräver den svenska arbetsmarknadsmodellen som vi värnar tillsammans med våra fackliga motparter, säger Per Hidesten.
Arbetsmarknaderna i Europa måste fortsätta att reformeras, men på olika sätt i olika delar av unionen enligt de tunga företrädarna från industrin. En överreglerad arbetsmarknad gynnar varken konkurrenskraft, företag, arbetstagare eller EU-medborgare i allmänhet.
– I en del EU-länder kan det handla om att förändra minimilöner eller åstadkomma lägre indirekta arbetskraftskostnader. I andra länder kan det handla om att införa flexiblare anställningsformer eller att förändra socialförsäkringssystemen så att sysselsättning stimuleras. Detta är medlemsstaternas ansvar, säger Jonas Hagelqvist.
I ett gemensamt brev inför toppmötet i Porto påminner industriorganisationerna statsminister Stefan Löfven om tre principer:
EU måste bättre respektera kompetensfördelningen mellan EU och medlemsstaterna. Socialpolitik och arbetsmarknadspolitik är i första hand medlemsstaternas befogenhet. EU-lagstiftningen bör reserveras för verkligt gränsöverskridande frågor.
Om EU lagstiftar på arbetsmarknadsområdet bör alla nya initiativ på EU-nivå baseras på evidens, det ska finnas belägg för att de gör nytta. Initiativen bör också bedömas utifrån hur de bidrar till Europas konkurrenskraft. Vi föreslår att en ny särskild konkurrenskrafts-check införs för alla nya initiativ. En kontrollåtgärd för att undvika förslag som hindrar ökad konkurrenskraft, fler jobb och hållbar tillväxt.
Utvecklingen på arbetsmarknaden måste stödjas, inte överregleras eller hindras. Ska Europa klara den globala konkurrensen, den växande digitaliseringen och alla nya affärsmodeller krävs innovation och flexibilitet när det gäller anställningsformer, arbetstid och arbetskraftens rörlighet. Bara då kan vi få ett starkt socialt Europa.
