Raffinaderierna står inför stora omställningar. Klimatarbete, andra miljökrav och en ny global efterfrågebild driver utvecklingen, som accentueras genom politiska styrmedel. Elektrifiering av samhället och krav på nya bränslen gör att raffinaderierna måste minska den fossilbaserade produktionen och öka den som baseras på förnybara råvaror.
Energimyndigheten har ett forum för globala energifrågor där erfarenheter utbyts om den aktuella utvecklingen och vad som väntas framöver.
I slutet av mars bjöd Energimyndigheten in till ett webinarium om raffinaderiernas roll under energiomställningen.
– Vi har en ny situation för energibranschen och inte minst för oljeindustrin, sa Ulf Svahn, före detta vd för Drivkraft Sverige och dagens moderator. En investering eller ombyggnad i ett raffinaderi kräver bra underlag. Vilka produkter kommer att efterfrågas och vilken råolja ska användas? Projekten tar lång tid att planera och genomföra. Idag måste raffinaderierna dessutom möta klimatkrisen, minskad efterfrågan på råoljebaserade produkter och ökande miljökrav. Vägen framåt är förnybara råvaror och mer förnybara produkter.
International Energy Agency (IEA) har släppt en rapport som blickar fram till 2026. Den innehåller prognoser för efterfrågan och kapacitet hos världens raffinaderier och presenterades av Toril Bosoni, som är chef för oljemarknadsdivisionen hos IEA.
På grund av pandemin minskade efterfrågan på färdiga produkter med nästan 9 miljoner fat per dag mellan 2019 och 2020, en minskning till 91 miljoner fat per dag. Sett till typ av slutprodukt minskade efterfrågan på flygbränsle mest. Till 2026 väntas emellertid råoljekonsumtionen gå upp till 104 miljoner fat per dag.
Efterfrågan på färdiga produkter skiljer sig beroende på produkt. Bensinandelen minskar genom elektrifieringen av transportsektorn. År 2026 väntas det finnas nära 60 miljoner elbilar globalt.
Oavsett detta kommer efterfrågan på olja att öka, och det blir Mellanöstern och resten av Asien som kommer att svara för det största tillskottet i produktion. Dessa regioner blir också de viktigaste exportörerna av raffinerade produkter.
Sett till olika produkter minskar efterfrågan på HSFO (High Sulphus Fuel Oil) medan VLSFO (Very Low Sulphur Fuel Oil) ökar.
– Samtidigt står alltså branschen inför stora krav på omställning, säger Toril Bosoni. Vi har aldrig tidigare sett så stort engagemang internationellt för klimatfrågorna. EU har lanserat sin Green Deal som har bindande mål. Även USA och Kina har formulerat klimatmål. Bland annat oljebranschen har nu stort fokus på att ställa om för hållbarhet.
Mer specifikt för raffinaderierna finns tre typer av utmaningar:
Elektrifiering. Energieffektivisering i processanläggningar. Produktion av vätgas on-site.
Minskade utsläpp från råvaruförsörjning och transporter.
Biobaserade bränslen. Elektrobränslen. Kemisk återvinning. Pyrolys av avfall med mera.
– Branschen har större utmaningar än någonsin, men förnybar diesel, grön vätgas och kemisk återvinning öppnar samtidigt nya möjligheter de närmaste åren, avslutade Toril Bosoni.
Preem möter en ny framtid
Preems raffinaderier påverkas också av pandemin. Under 2020 var nyttjandegraden av anläggningen i Lysekil 75 procent, jämfört med normalt nästan 100 procent och raffineringsmarginalen tidvis negativ. Magnus Heimburg, som är vd och koncernchef för Preem, berättade vidare att företaget har målet att bli klimatneutralt i hela värdekedjan till 2045, helt i linje med Riksdagens mål. Redan idag produceras 320000 kubikmeter förnybara bränslen. Den volymen ska upp till 5 miljoner kubikmeter till 2030. I användarledet minskas då koldioxidutsläppen med 12,5 miljoner ton. Detta ska jämföras med Sveriges totala utsläpp på drygt 50 miljoner ton. Preems investeringar som ligger till grund för 2030-målet omfattar mellan 15 och 20 miljarder kronor.
Preem har under många år arbetat strategiskt för att få ner utsläpp av svavel och kväveoxider. Dessutom har företaget i sina två raffinaderier – Lysekil och Göteborg – en av de mest energieffektiva processerna bland världens raffinaderier.
– Nu inför den globala energiomställningen har vi en mycket viktig roll för att producera bränslen baserade på förnybara råvaror, betonade Magnus Heimburg. Fossila råvaror ska successivt minska och de förnybara öka.
Politiska styrmedel har stor betydelse, bland annat kvotplikten, att Sverige successivt ska blanda in allt mer förnybart i fordonsbränslena. År 2030 ska all diesel som används i Sverige vara förnybar till 66 procent, och för bensinen 28 procent.
– Politiskt tryck och spelregler är viktiga, fortsatte Magnus Heimburg. Vi genomför nu en total översyn av vår produktportfölj och våra processer.
Råvaran till de förnybara bränslena är givetvis viktig. Skogsråvara och rapsolja har stor betydelse. Preem undersöker sedan en mängd andra alternativ.
– Det blir enorm konkurrens om råvarorna och vi behöver öka vår förmåga att använda olika råvaror, menade Magnus Heimburg. Här gäller det för oss att utveckla tekniker för att ta vara på exempelvis fiskavfall och andra typer av avfall, men även alternativa jungfruliga biomassor.
Han ansåg samtidigt att för att världen ska klara klimatutmaningen behöver samhället använda en lång rad olika energikällor.
– Just nu är Preems 2030-mål vårt fokus, och med Sverige och övriga Norden som marknad. Här kan vi bidra starkt till energiomställningen, avslutade Magnus Heimburg.
Bo Diczfalusy, som är programråd i Energimyndighetens forum för globala energifrågor och före detta kanslichef i Energikommissionen, avslutade med att rekommendera att följa aktiviteter som arrangeras av forumet. Tidigare har det genomfört seminarier om bland annat OPEC och om batterimetaller.
På bilden: Preem har under många år arbetat strategiskt för att få ner utsläpp av svavel och kväveoxider. Dessutom har företaget i sina två raffinaderier – Lysekil och Göteborg – en av de mest energieffektiva processerna bland världens raffinaderier
Foto: Preem
