I år är det 30 år sedan Göran Gustafssonprisen till yngre forskare i Sverige delades ut för första gången. 2021 års pristagare från Linköpings universitet, Chalmers, Karolinska Institutet och KTH får vardera mer än fem miljoner kronor för forskning om nya material, solenergi, celler och algebraisk geometri.
Fem forskare, högst 45 år gamla, får varje år ta emot Göran Gustafssonprisen i matematik, fysik, kemi, molekylär biologi och medicin. Priserna delades ut för första gången 1991 efter en donation av Göran Gustafsson som kom från en liten by utanför Gällivare.
– Han var en ”selfmade man” som började jobba i skogen men gick över till att göra affärer. Att han, som kom från en enkel bakgrund, trots allt lyckades ta sig fram i livet var han väldigt tacksam för. Han ville ge något tillbaka till samhället och eftersom han hade läst mycket om vetenskap föll det sig naturligt att stötta forskningen, säger hans son Per Gustafsson.
Priset består numera av ett forskningsanslag på 5,1 miljoner kronor vardera, fördelat på tre år, och ett personligt pris på 250 000 kronor. Genom åren har mer än 600 miljoner kronor fördelats, inklusive årets anslag, och sammanlagt har 150 forskare belönats.
Mest känd bland tidigare pristagare är Emmanuelle Charpentier, förra årets Nobelpristagare i kemi, som fick Göran Gustafssonpriset 2014.
Årets pris i fysik tilldelas Johanna Rosén, Linköpings universitet, för hennes framställning av nya skräddarsydda material, exempelvis tunna filmer för energitillämpning. Hennes forskargrupp bygger först modeller av materialet i datorn för att sedan gå ut i labbet och tillverka det.
Priset i kemi går till Kasper Moth-Poulsen, Chalmers, för nya system för lagring av solenergi. Med hjälp av en specialdesignad molekyl har hans forskargrupp lyckats fånga upp energi från solens strålar och avge den som värme långt senare. Nu arbetar de med att skapa ytterligare ett nytt system för energilagring.
