Nyheter

Ny kartläggning från WSP – Bristerna i elförsörjningen kommer att öka

Fram till 2045 kommer Sveriges totala elanvändning att öka med mellan 40 och 60 procent. Mot bakgrund av detta har analys- och teknikkonsultföretaget WSP gjort en genomlysning av svenska kommuners förutsättningar.

Resultatet visar att bristerna kring elförsörjningen kommer bli påtagliga på fler håll framöver. En rejäl ökning av vindkraft samt ny teknik för lagring väntas bli lösningen, men först behöver ansvarsfrågan redas ut, menar WSP.

År 2017 fattade riksdagen beslut om att Sverige ska bli klimatneutralt senast år 2045. För att nå dit behöver samhället elektrifieras, en omvandling som kommer att ställa höga krav på det svenska elsystemet. Den omställning som väntar ställer även krav på både beslutsfattare och branschen.

Det visar WSPs rapport ”Brister, beslut och balans i elsystemet – så kan ekvationen gå ihop”. Framförallt krävs en tydligare ansvarsfördelning, om samhället ska klara av framtidens elförsörjning:

– De regionala skillnaderna i energibalansen är stora redan idag och kommer öka ytterligare. Nu när effektbristen börjar bli ett faktum på flera håll i Sverige kommer frågan om vem som har ansvaret för den långsiktiga elförsörjningen behöva redas ut. Vem ska egentligen ta beslut om investering av en serverhall när det påverkar framtida utbyggnad av ett sjukhus i en närliggande region till exempel? Eller vem ansvarar för att medborgarna i en kommun har en tillförlitlig elförsörjning när en stor elproduktionsenhet läggs ner? I dagsläget är ansvaret utspritt på många olika aktörer och myndigheter och det gör omställningen mycket sårbar, säger Anna Nordling, energiexpert på WSP.

Enligt rapporten väntas industrin i Sverige öka sin elanvändning fram till 2045 med mellan 60 och 100 procent och transportsektorn med hela 600 procent. Detta samtidigt som Svenska Kraftnät beräknar att det år 2040 kan förekomma brist på el i två av Sveriges fyra elområden i genomsnitt 400 timmar per år.

Enligt rapporten finns det lösningar på detta, men det är bråttom. Med väderberoende energikällor behövs krav på nya lösningar för lagring av el, där vätgas och batterier spås bli de primära teknikerna. Det kommer också att krävas ökad överföringskapacitet mellan olika elområden i Sverige och en tydlighet i hur den framtida produktionen ska se ut för att elnätet ska kunna anpassas i tid.

– Det som behövs nu är ett ökat samarbete mellan politiker och andra aktörer, god framförhållning, nya tekniska lösningar och en översyn av nuvarande marknadsmodell. Vi behöver övergå till en kapacitetsmarknad, där elproducenten inte bara får betalt för den el som levereras utan även för tillgänglig kapacitet som ställs till förfogande. Dessa punkter är nödvändiga om vi ska klara av skiftet till förnybar elproduktion samtidigt som behovet av el ökar för varje dag, säger Anna Nordling.  

Ladda ner rapporten i sin helhet (pdf)