Omdiskuterade Alunskifferutredningen presenterades på tisdagen. Reaktionen från branschen är tveeggad.
– Det är apart med en särlagstiftning för en viss bergart över huvud taget men ändå rimliga förtydliganden, säger Kerstin Brinnen, branschjurist på Svemin och medlem i utredningens expertgrupp.
Teknikutvecklingen går snabbt och det finns osäkerheter om vilka metaller som kommer att behövas i framtiden och i hur stora mängder.
– Det är därför utomordentligt viktigt att ha en ödmjuk inställning till vilka metaller och mineral som kommer att behövas i framtiden. Det är mycket olyckligt, eller till och med riskfyllt och dumt, att riskera att bakbinda Sveriges möjligheter att producera och bidra med metaller som behövs för att nå till exempel klimatmålen genom en begränsande lagstiftning, säger Kerstin Brinnen.
– Därför är det olämpligt att särbehandla en specifik bergart och ändra den nuvarande ordningen. Särskilt med tanke på att regeringen har aviserat en kommande översyn av minerallagen.
I alunskifferutredningen föreslås en rad regelskärpningar som innebär:
att sökanden i ansökan om undersökningstillstånd och bearbetningskoncession särskilt ska ange om ansökan avser alunskiffer,
att bearbetningskoncession som avser alunskiffer endast får
beviljas den som visar att den är lämplig att bedriva sådan bearbetning och att frågan om påverkan på jord- och skogsbruket kan behöva ska utredas särskilt i koncessionsärendet efter underrättelse från bergmästaren
Vad innebär ändringarna i praktiken för prospekteringsbolag som vill prospektera efter mineral i alunskiffer?
– Förslagen innebär visst merarbete för bolagen, men de gör också kraven tydligare, det kan vara berättigat med tanke på den oro som visats på några ställen i landet. Samtidigt ska man ha klart för sig att prospektering i sig är en undersökande verksamhet som samlar in information som är viktig inte bara för företaget utan för samhället i stort, säger Kerstin Brinnen.
Metaller av olika slag kommer att behövas i stor mängd under överskådlig tid, inte minst för att klara den gröna omställningen. Många av de metaller vi är helt beroende av importeras idag från länder med betydligt svagare miljö och arbetsmiljölagstiftning än här i Europa.
EU presenterade därför tidigare i höstas sin uppdaterade lista över särskilt kritiska råmaterial [LÄNK]. Över hälften av dem finns det potential för i den svenska berggrunden. Det sätter sökarljuset på Sverige som gruvnation och skärper betydelsen av att ständigt öka kunskapen om vilka metaller som kan förekomma här. Det gäller även i de mineral- och metallrika svenska alunskiffrarna.
– Det som skiljer alunskiffer från många andra bergarter är att den är ganska porös och att den kan innehålla organiskt material. Det betyder att den beter sig annorlunda, både kemiskt och fysikaliskt, än andra bergarter, säger Kerstin Brinnen, branschjurist på Svemin.
– I Sverige har det inte förekommit utvinning ur alunskiffer på många år, vilket gör att de tekniker som då användes för brytning och omhändertagande av restprodukter är omoderna och i sammanhanget irrelevanta. De skulle sannolikt inte hålla måttet med dagens krav på miljö- och resurseffektivitet. Mer kunskap behövs här, det vill säga mer prospektering.
Lyssna när Svemins vd, Maria Sunér Fleming, kommenterar utredningen i Sveriges Radios Studio Ett (tisdag 2020.12.01)
FAKTA – alunskiffer, alunskifferutredningen och prospektering
Vad hoppas man kunna utvinna ur svenska alunskiffrar?
Alunskiffer kan innehålla brytvärda halter av viktiga metaller varav flera finns med på EU:s lista över kritiska metaller. Till exempel vanadin och sällsynta jordartsmetaller, som är viktiga för till exempel framtida energilagring (batterier) och utveckling av ny teknologi för exempelvis elbilar och vindkraftverk. EU-kommissionen har exempelvis lyft behovet av att säkerställa framtida behov av sällsynta jordartsmetaller för exempelvis permanentmagneter.
Kommissionen har bland annat lanserat en europeisk råvaruallians för att samla aktörer runt sällsynta jordartsmetaller för utveckling av värdekedjan runt permanentmagneter på samma sätt som kommissionen tidigare samlade aktörer i en batteriallians för att säkerställa utveckling av en europeisk batteriindustri.
Är det särskilt farligt med prospektering och utvinning i alunskiffer?
Det som skiljer alunskiffer från många andra bergarter är att den är ganska porös och att den kan innehålla organiskt material. Det betyder att den beter sig annorlunda, både kemiskt och fysikaliskt, än andra bergarter. Det faktum att alunskiffer även kan innehålla uran är en aspekt som måste beaktas. Samtidigt ska man komma ihåg att stora delar av Sveriges berggrund och ibland även vatten innehåller uran, som är ett grundämne och förekommer naturligt i olika medier.
I Sverige har det inte förekommit utvinning ur alunskiffer på många år, vilket gör att de tekniker som då användes för brytning och omhändertagande av restprodukter är omoderna, och att de sannolikt inte skulle hålla måttet med dagens krav på miljö och resurseffektivitet. Här är dock utredningens förslag intressant, eftersom sökanden av bearbetningskoncession måste kunna presentera en plan för bearbetningen och därmed kunna presentera en metod som kan godtas enligt dagens mått. Utredarna konstaterar att det finns kunskapsluckor om vilka metoder som vore bäst att använda och lämnar därför flera förslag på hur kunskapen om utvinning ur alunskiffrar kan förbättras. Det tycker vi är bra.
Alunskifferutredningens uppdrag
Utredarna har haft i uppdrag att förutsättningslöst analysera hur regelverket för utvinning av metaller och mineral från alunskiffer kan skärpas och lämna författningsförslag för detta. Enligt uppdraget ska förslagen vara förenliga med och verka för att Sverige även i fortsättningen ska vara ett föregångsland för en hållbar utveckling inom mineralnäringen och särskilt beakta ett ökande behov av innovationskritiska metaller och mineral av vikt för omställning till grön energi och att varken den teknologiska utvecklingen eller investeringsklimatet försämras.
