Fler skogsägare än tidigare tror på stigande fastighetspriser vilket kan kopplas till begränsad tillgång på mark. Även oro i omvärlden gör att intresset för stabila placeringar ökar. I årets undersökning har äganderätten seglat upp som det största orosmolnet för skogsägare. Det visar Skogsbarometern från sparbankerna, Swedbank och Ludvig & Co.
Priset på skogsmark fortsätter uppåt och sju av tio skogsägare tror på stigande fastighetspriser de kommande tre åren. Även om gapet minskar är det fortsatt stora geografiska skillnader på hur mycket skog man får vid en investering på tre miljoner kronor. I södra Sverige får man i genomsnitt 26 hektar medan man i norr får 100 hektar för samma summa.
– I årets undersökning ser vi tydligt att de som redan har skog fortsätter att investera och öka sina arealer. Under de kommande fem åren beräknas skogsmark för 120 miljarder att byta ägare. Många skogsägare svarar att de sparar skogen inför ett framtida ägarskifte, säger Per Skargren, segmentschef Skog och Lantbruk, Ludvig & Co (tidigare LRF Konsult).
Låg belåning och positiv syn på lönsamheten
Endast 38 procent av skogsägarna har lån på sin skogsfastighet. Vanligast är att de under 40 år har lån (88 procent). Bland skogsägare över 60 år är det 25 procent. Bland de som har lån är det drygt hälften (55 procent) som har en belåningsgrad under 30 procent av marknadsvärdet. Samtidigt ser 54 procent positivt på lönsamheten idag och på tre års sikt.
– Den låga belåninggraden är positiv för skogägarna som blir mindre känsliga för svängningar i konjunkturen och ger dem ett större utrymme att både agera på det som kan påverka dem nu och planera framåt. Detta är en bidragande orsak till att man både anser sig ha en god lönsamhet och fortsätter investera långsiktigt i skog, säger Ewa Andersen, vd Sparbankernas Riksförbund.
Tro på ökande timmerpriser men oro för äganderätten påverkar skogsägarna
Skogsägarnas syn på timmerpriserna är mer positiv än i fjol och 44 procent tror på stigande priser de närmaste åren jämfört med 30 procent förra året. Samtidigt har man fortsatt en pessimistisk syn på prisutvecklingen på massaved där endast 27 procent tror på högre priser. Samtidigt är det ungefär lika många som tidigare år som avser att avverka. Det faktiska utfallet brukar dock alltid bli högre.
I årets undersökning ser vi även en ökad andel som är bekymrade för att eventuella framtida begränsningar av äganderätten ska försvåra för dem som skogsägare. Mest oroliga är skogsägare i Svealand och ägare av mindre skogsfastigheter.
– Det är första gången som äganderätten är det som oroar skogsägarna mest. Oavsett syfte med att äga skog vill man så klart ha tydliga förutsättningar. Låt oss tro att Skogsutredningen som presenteras nästa vecka kan bringa klarhet om äganderätten och hur den kan förenas med det viktiga arbetet med naturvärden och biologisk mångfald, säger Ulf Möller, segmentsansvarig Skog & Lantbruk Swedbank.
Insikter från Skogsbarometern 2020:
Pandemin har hittills påverkat den svenska skogsindustrin mindre än befarat. Flera massa-och pappersbruk hade redan före pandemin ställt om produktionen från tidningspapper till förpackningsmaterial.
Sju av tio skogsägare tror på stigande priser på skogsfastigheter de kommande åren vilket är betydligt fler än 2019.
Äganderättsfrågan påverkar och oroar skogsägare allt mer.
Andelen skogsägare med mer än 100 hektar skog fortsätter att öka. I årets barometer är andelen 36 procent.
Skogsägarnas syn på timmerpriserna är mer positiv än i fjol, 44 procent tror på stigande priser de närmaste åren.
Trots årets stora angrepp av granbarkborre tror färre skogsägare än i fjol att skadedjur, brand och stormar kommer påverka deras framtida skogsägande mest. Samtidigt väljer färre skogsägare att fullförsäkra sin skog, vilket vi bedömer delvis kan bero på nya försäkringsvillkor men även andra faktorer kan bidra.
