Nyheter

Fosslifria ambitionerna i flera branscher ökar behovet av el

Behovet av elektricitet i Sverige kan komma att öka kraftigt till följd av de ambitioner som flertalet branscher har att bli fossilfria efter regeringsinitiativ. Detta samtidigt som transport- sektorn förväntas bli elektrifierad och nya elbehov hela tiden dyker upp. Efterfrågan väntas öka med 50 TWh per år till 2045 eller 35 procent jämfört med idag.

MÅNGA BRANSCHER HAR tagit fram färdplaner för fossilfri konkurrenskraft inom ramen för regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige. Flera av dessa branscher lyfter fram elektrifieringen som en viktig del i strävan att bli fossilfri. Det pågår dessutom en elektrifiering av den svenska fordonsflottan och en etablering av nya elintensiva verksamheter som exempelvis datahallar, vilket tyder på att elanvändningen kommer att öka i framtiden, trots kontinuerlig eleffektivisering.

Detta sammanfattas i en studie inom NEPP (Nordeuropeiska Energiperspektiv) som bland annat konsultföretagen Sweco, Profu och IVL gjort på uppdrag av Energiföretagen. Analysarbetet ligger till grund för ännu en färdplan, den för fossilfri el.

En slutsats är att det ökade elbehovet kan försörjas på många olika sätt, varav exempelvis genom en livstidsförlängd kärnkraft eller genom en ökning av storskalig förnybar elproduktion såsom vindkraft och effekthöjd vattenkraft eller genom ökad decentra- liserad elproduktion.

Studien räknar med att efterfrågan på el kan öka med över 50 TWh till år 2045 vid en accelererad elektrifiering. I Sverige bedöms elanvändningen öka från dagens 140 TWh/år till 190 TWh är 2045, inklusive förluster.

Ökningen beror främst på prognoser om en ökad elanvändning inom tre sektorer; transportsektorn, service- och företagssektorn samt processindustrin. Person- och till betydande del godstransporterna antas vara el-baserade år 2045. Utbyggnaden av datahallar bedöms bli stor i Sverige. En rad branscher antas ställa om till fossilfri el om något eller några decennier.

VATTEN- OCH KÄRNKRAFT STÅR FÖR 80 PROCENT

För att ställa det ökande behovet i relation till något kan nämnas att det i Sverige 2019 producerades 164 TWh el. Vattenkraften och kärnkraften tillsammans stod för 80 procent av Sveriges el- produktion. Vattenkraften tillförde 65 TWh, kärnkraften 64 TWh och vindkraften 20 TWh. (Källa: Ekonomifakta och SCB).

NEPP-studien visar att elsektorn kan klara av att möta den kraftigt ökande el-efterfrågan på flera olika sätt beroende på vilka produktionsalternativ som står till buds.

Tre olika scenarier har analyserats:

1. Centraliserad fossilfri elproduktion.

2. Decentraliserad förnybar el-produktion.

3. Förnybart och kärnkraft.

– Gemensamt för alla tre scenarierna är en fortsatt kraftig utbyggnad av vindkraften, säger Erica Edfeldt, gruppchef Energy Markets vid Sweco Stockholm, och tillägger:

– Om den politiska och ekonomiska möjligheten till livstids- förlängning av kärnkraften finns, vilket vi testat i ett av scenarierna, visar våra modellanalyser att denna är kostnadseffektiv att nyttja, även om de uppskattade kostnadsskillnaderna mellan scenarierna är begränsade.

TILLKOMMANDE FAKTORER

– Studien från förra året står sig i stort, säger Erica Edfeldt, men flaggar för tillkommande faktorer:

Det har kommit fler färdplaner från branscher sedan denna sammanställning gjordes och många sektorer vill ställa om till el. Detta samtidigt som det är osäkert exakt vad som realiseras och när.

Takten för elektrifieringen i transportsektorn är osäker. Den kan gå långsammare eller komma att bli än större och gå snabbare än vad vi uppskattat.

Potentialen för energieffektivisering är medtagen även om det kan finnas ytterligare potential.

Samtidigt kan ökad produktion av järnmalm, skogsindustri, biodrivmedel med mera i Sverige kunna leda till att elanvändningen ökar ännu mer.