Jernkontoret välkomnar EU:s nya industristrategis allmänna inriktning. Industristrategin omfattar ett stort antal politikområden och de frågor som tas upp i strategin är relevanta och ligger rätt i tiden. Just nu är bilden av möjligheter och förutsättningar starkt påverkad av Coronapandemin, men krisen aktualiserar också vikten av en gemensam industristrategi för EU:s konkurrenskraft.
A New Industrial Strategy for Europe heter strategin som presenterades av EU-kommissionen i mars 2020, alldeles innan Coronapandemin slog till på allvar i Europa. Jernkontoret har lämnat synpunkter till regeringen och välkomnar strategins allmänna inriktning, dess höga ambitioner och den betydelse den tillmäter industrin för den fortsatta utvecklingen av regionen.
Det är viktigt att industripolitiken syftar till att bevara och öka industrins konkurrenskraft även på den globala marknaden. För att kunna ligga i teknikutvecklingens framkant så krävs större marknader än den europeiska. Det ser vi inte minst inom svensk stålindustri som är högt specialiserad och exporterar till mer än 140 länder.
Helhetssyn inom EU:s politik är viktigt. Strategins budskap om konkurrenskraft, tillväxt och innovation för att industrin ska klara omställningen behöver väga lika tungt som de klimatåtgärder som genomsyrar lagstiftning och debatt. Ökad hållbarhet, konkurrenskraft och långsiktig lönsamhet måste gå hand i hand.
Inom strategin finns dessvärre områden där de goda ambitionerna förefaller stanna vid inledande ord, medan de konkreta åtgärder som föreslås i mångt och mycket liknar det som redan görs.
Nedan följer delar av Jernkontorets synpunkter på industristrategin, hela inlagan finns att läsa här.
Det är viktigt och glädjande att kommissionen lyfter hur en konkurrenskraftig basindustri är nödvändig för EU:s ekonomi och en förutsättning för andra sektorer. Denna syn måste genomsyra all policyutveckling.
– Det är också positivt att stålindustrins ambitiösa arbete med utveckling av nya processer för att eliminera koldioxidutsläpp uppmärksammas i industristrategin. För klimatet och de globala målen är det nödvändigt att dessa industriinitiativ får stöd och förutsättningar att genomföras inom EU. Parallellt är en konkurrenskraftig industri på den globala marknaden en förutsättning i sig för att omställningen ska kunna genomföras, säger Bo-Erik Pers, vd på Jernkontoret.
Kravet, som kommissionen lägger fram, på att Parisavtalet ska vara undertecknat för möjliga handelsavtal mellan tredjeland och EU innebär ett hinder för ett frihandelsavtal mellan EU och USA. USA är stålindustrins viktigaste handelspartner utanför EU.
– Om ett frihandelsavtal med USA kan upprättas, även ett avgränsat sådant, skulle det kunna innebära att USA tar bort tullarna på stål och aluminium. Det är dessutom så att ett frihandelsavtal med USA innebär en möjlighet att påverka bland annat vilka regler för miljöprestanda som kommer att tillämpas i USA och därmed ett sätt att knyta USA åtminstone till delar av Parisavtalet, säger Mathias Ternell, handelspolitisk direktör på Jernkontoret.
Kommissionen pekar ut energieffektiviseringar och leveranssäkerhet som viktiga faktorer för en konkurrenskraftig industri.
– Elektrifiering är den viktigaste åtgärden för att nå utsläppsminskningar. Säker och tillräcklig tillgång till fossilfri el till en konkurrenskraftig kostnad är en grundförutsättning för att dessa förändringar ska kunna ske och detta behöver framgå än tydligare i strategin, säger Helén Axelsson, energi- och miljödirektör på Jernkontoret.
– Effektiv användning av energi är en självklarhet och ett kontinuerligt arbete inom stålindustrin. Energieffektivisering innebär inte nödvändigtvis att energibehovet kommer att minska totalt. Framförallt så kommer behovet av el att öka framöver, tillägger Helén Axelsson.
Kommissionen föreslår ett system som går under namnet Carbon Border Adjustment som syftar till att hantera stora skillnader i klimatambitioner mellan olika delar av världen.
– Vi välkomnar att kommissionen utreder möjligheten till en gränsjusteringsmekanism. För oss är det väldigt viktigt att en sådan mekanism är dubbelriktad. Den måste hantera såväl import som export i den meningen att kostnad för koldioxidutsläpp läggs på import samtidigt som kostnad för koldioxidutsläpp lyfts av export. Mekanismen påminner om vårt momssystem, säger Mathias Ternell.
Kommissionen behandlar frågan om att styra finansiering till förändringsprojekt. Förslaget i EU:s taxonomi riskerar dock att motverka sitt syfte och stänga ute projekt och industrier med stor potential att bidra till en hållbar omställning.
– Hållbar finansiering bör leda till att finansiering blir tillgänglig för företag med ambitioner att bidra till förändringar till en mer hållbar utveckling. De förslag på kriterier för bedömning av hållbar verksamhet kopplad till taxonomin som tagits fram av den tekniska expertgruppen är inriktade på en förenklad bedömning av nuläget, snarare än att bidra till förändring, säger Helén Axelsson.
– Det behövs en bredare helhetssyn som tar in livscykelperspektivet och som är långsiktig. Om det faktiskt är hållbarhet som ska värderas så bör bedömningen grundas på de globala målen. Sådan värdering bör också standardiseras inom ISO för att få internationellt genomslag och acceptans, avslutar Helén Axelsson.
