Genomsnittspriset för el i Sverige 2019 landar på cirka 40 öre/kWh, markant högre än snittpriset för 2000-talet. Men trots det relativt sett höga elpriset, har svensk el varit en exportsuccé och den totala nettoelexporten 2019 hamnar runt 25 TWh, den högsta i Sveriges historia.
Drivande bakom den höga elexporten är en rekordhög vindkraftsproduktion, samtidigt som kärnkraften haft en hög tillgänglighet, vattenkraften producerat mer än normalt och elanvändningen fortsatt ligger på ungefär samma nivå som den gjort i drygt 30 års tid.
I Stockholm var genomsnittspriset 2019 cirka 40 öre/kWh, att jämföra med snittpriset 2001–2018 på 34 öre/kWh.
Elexporten från Sverige blir cirka 25 TWh, den högsta någonsin.
Den svenska vindkraftsproduktionen 2019 blir cirka 20 TWh, att jämföra med tidigare rekordnotering på 17 TWh.
Svensk solelsproduktion ökar dramatiskt, men står fortfarande bara för mindre än en procent av den totala elproduktionen.
Vatten- och kärnkraften stod vardera för cirka 40 % av den samlade elproduktionen 2019.
– Elbranschen står inför stora utmaningar. Den ökande elanvändningen kommer att medföra att stora mängder vindkraft transporteras från norra Sverige till elanvändare söderut, och utöver detta ska systemet även balanseras när vindkraftsproduktionen är låg. Den ökande urbaniseringen och elektrifieringen av fordonsflottan innebär också lokala kapacitetsutmaningar i många tätorter. Detta sammantaget kräver investeringar i elsystemet på hundratals miljarder fram till 2045. Vi kommer behöva börja tänka på energi på ett annat sätt där systemtänk blir centralt och saker vi tidigare tagit för givet inte längre kommer vara självklara. Elbranschen kommer att vara en viktig del av omställningen till ett fossilfritt Sverige 2045, säger Christian Holtz, energimarknadsanalytiker på Sweco.
Elpriserna har varit uppåtgående sedan bottennoteringen 2015. Marknaden tror att elpriserna kommer att sjunka något det närmsta året och sedan plana ut, vilket illustreras i figur 1. Förklaringen till den stigande elpristrenden är att det svenska elsystemet är väl sammankopplat med omgivande länder. Därmed styrs också de svenska elpriserna till stor del av utvecklingen i dessa länder. Elproduktionen i Europa domineras fortfarande av el från fossila bränslen där marginalkostnaden påverkas kraftigt av kostnaden för utsläppsrätter, som de senaste två åren ökat med en faktor fyra. Nu förväntas en stabilisering, samtidigt som Sverige går mot en växande elexport.
Vindkraften fortsätter att vinna mark
I år har det byggts ungefär 2 000 MW vindkraft, vilket innebär en ökad vindkraftsproduktion på cirka 30 %. Detta är markant mer än effekten på Ringhals 1 och 2 som stängs ner i år respektive nästa år. Tack vare de vindkraftsverk som nu är under konstruktion, blir tillskottet av elenergi större från nytillkommande vindkraft under 2019–2021 än bortfallet blir när Ringhals 1 och 2 stängs. Lägger vi till en fortsatt utbyggnad av solkraft och små förändringar i elanvändningen de närmsta fem åren, talar mycket för att årets rekord i elexport kan komma att slås inom en snar framtid.
Efter över 30 års stiltje väntas elanvändningen åter börja öka om några år
Elanvändningen i Sverige har legat runt 140 TWh sedan slutet på 1980-talet då kärnkraften var utbyggd och en stor del av fastighetssektorn slagit om från oljeuppvärmning till el. Men nu stundar en kraftig elektrifiering av såväl fordonsflottan som industrin. Vårt huvudscenario är en kraftig ökning av elanvändningen från andra halvan av 2020-talet och 20 år framåt.
Några exempel på ökad elektrifiering
Branscher som gruvor, cement och kemi, arbetar med omställningen från fossila bränslen till el. Vårt huvudscenario är att från 2025–2045 kommer industrins elanvändning öka med ungefär 50 %. Det är dock svårt att bedöma framtida teknikskiften så långt fram i tiden och osäkerheten i detta scenario är hög.
Fordonsflottan skulle kunna öka sin elanvändning upp mot 20 TWh till 2045, baserat på ett scenario där drygt 70 procent av personbilar och lätta lastbilar körs på eldrift 2045.
Även bland tunga transporter kan en kraftig elektrifiering av stadsbussar och distributionslastbilar ske redan i närtid. På längre sikt kan även långtgående lastbilar elektrifieras genom exempelvis trådburen laddning.
Tillkomsten av datacenter innebär att elanvändningen kommer att öka dramatiskt globalt sett. Idag använder datacenter i Sverige knappt 2 TWh el. Men tack vare att Sverige har en god tillgång på förnyelsebar el, ett fördelaktigt klimat, politisk stabilitet och numera reducerad energiskatt, talar mycket för att etableringen av datacenter i Sverige kommer att fortsätta öka även i framtiden. Ett tillskott till elanvändningen på 5-10 TWh till 2045 ser vi som fullt realistiskt.
Bild av analogicus från Pixabay
