KIWA Inspecta bjöd som vanligt på en blandad kompott av presentationer, som spände bland annat över regelverk, aktuella projekt och miljöutmaningar. Många presentatörer tog fasta på det nödvändiga klimatarbetet. Konferensen saknade heller inte nöjesbetonade inslag som dansmusik och branschanpassad Stand Up Comedy.
Konferensen inleddes med en historisk exposé över Sveriges första raffinaderi som etablerades på Oljeön vid Ängelsberg i Västmanland. Föredragshållare var författaren Kersti Kollberg och kemiingenjören Hans Larsson, som är syskon och har ett stort intresse av Oljeön vilken idag är ett fint industriminne.
Frågor och svar från SWETIC
SWETIC består av Kiwa Inspekta och Dekra. Representanter från de båda samlas några gånger per år för att diskutera regelverk och tolkningsfrågor. Sådana ställs sdan till Arbetsmiljöverket. SWETIC är därmed till stor hjälp för företagen att hitta i djungeln av föreskrifter och förordningar.
Aktuellt nu är att Arbetsmiljöverket ändrar sin regelstruktur då 67 föreskrifter slås samman till 14 föreskriftshäften. Roger Malmström från Kiwa hade en presentation då han pekade på bland annat rutiner för övervakning, certifierad pannoperatör och livslängdsjournal. Och ha alla definitioner klara för er, rekommenderade han, bland annat beträffande ”arbetsutrusting”.
Ny klorfabrik
Hos Inovyn i Stenungsund produceras PVC. Natronlut och saltsyra är kommersiella biprodukter. Den klorgas som behövs för mellanprodukten VCM – vinylkloridmonomer – har sedan 1969 tillverkats i en kvicksilverbaserad anläggning. Nu har en ny klorfabrik som baseras på membranmetoden tagits i drift.
– Vi var bäst i Europa på att hålla kvar kvicksilver inne på fabriken, vilket gjorde att vi konverterade väldigt sent till ny teknik, berättade Åsa Burman. Ända sedan 1990-talet visste vi att konvertering skulle bli nödvändig. Därför behöll vi gamla anläggningens styrsystem.
För nybyggnadsprojektet blev konsekvensen att det krävdes mycket omfattande arbete med styrsystemen. Gamla och nya fabriken kördes parallellt från skilda kontrollrum. Programmeringen av de nya delarna utfördes parallellt med datorisering av gamla fabriken.
Ett av miljökraven på nya anläggningen är en separat kloratförstöring. Klorat är negativt för miljön, närmare bestämt brunalgerna i havet. Kloratet förorenar också den lut som produceras. EU har BAT-beskrivning för katalytisk kloratförstöringsanläggning, men utmaningen var att Inovyn behövde en 20 gånger större än vad någon hittills byggt. Det visade sig bland annat att kloratförstöringen krävde mycket avancerad sekvensstyrning.
Nya klorfabriken startades upp i december förra året och har haft stabil drift sedan andra kvartalet i år.
– Klorgasen, luten och saltsyran blir bra. Avloppsvattnet har inte ens detekterbara halter av klorat. Nu kör vi kvicksilverfritt och dessutom med mycket lägre energiförbrukning, avslutade Åsa Burman.
Återvinning av lösningsmedel
Under rubriken ”Från idé till verklighet – förena klimatnytta med industriell ekonomi” berättade Christina Hillforth som är vd för Circhem om företagets arbete för att återvinna lösningsmedel som används inom industrin. Inledningsvis gav hon en bakgrund om vår klimatutmaning. Ett Business As Usual-scenario visar att globala uppvärmningen kan nå 3 °C redan år 2040. Parisavtalet har målet att hålla sig långt under 2 °C detta århundrade. Åtgärder inom många sektorer krävs för att nå målet. För att minska utsläppen behöver traditionellt linjära flöden ersättas av cirkulära, dvs. att produkter och ämnen återvinns.
– Vår idé var att skapa cirkulära flöden av lösningsmedel, återvinna dem och sätta dem på marknaden igen, berättade Christina Hillforth. Ofta kommer lösningsmedel i industrin annars ut som farligt avfall och skickas till förbränning.
Circhem har utvecklat en bra process och i maj invigdes företagets anläggning i Vargön. Obrukbara blandningar renas till nya produkter i en process som i huvudsak bygger på destillation. Miljötillståndet för anläggningen medger idag en produktion om 2500 ton produkt/år. Tack vare återvinningen reduceras koldioxidutsläppet med 10000 ton. Potentialen för Sverige är 1 miljon ton och för Europa > 10 miljoner ton årligen.
– Vår plan är att inom tre år tiofaldiga verksamheten genom geografisk spridning i Sverige och därefter satsa på Europa, avslutade Christina Hillforth.
Vätgasanläggningar
Kajsa Kairento är affärsutvecklare på Vattenfall med fokus på minskat fossilberoende i industrin. Hon talade bland annat om vätgasteknik. Nya lösningar och samarbeten mellan olika sektorer gör det möjligt att ersätta fossila bränslen och råvaror med fossilfri el och vätgas. Vattenfall driver forskning och utveckling bland annat tillsammans med LKAB och SSAB i Hybrit-projektet, samt med Boliden, Cementa och Preem.
– Och vi tror på el för fossilfrihet även inom kemiindustrin, sa Kajsa Kairento.
Tidplanen – navet kring samverkan
Projekttidplanens lov och förbannelse var ämnet för Claes Englund och Peter Steffens. Samverkan, kvittering och uppföljning kan förbättras med ”verktyget” Pronava. Staffan Eliasson från Nynäs raffinaderi berättade hur det fungerade i praktiken. Det blev en resa från stora ”papperslakan” till digital hantering.
Cyberhot
Vad är egentligen ”cyber” och vilka skador kan det orsaka ett företag? Under den presentation som gjordes av Magnus Flyrin från AON berättade han hur en attack kan slå mot ett företags verksamhet och hur skadorna av en attack fångas upp, eller inte fångas upp, av de traditionella försäkringarna. Cyberhot och cyberkriminalitet har tyvärr blivit vardagsmat och ökar både i antal och omfattning. Även processindustrin drabbas.
Provning skapar mervärde
Besiktningar och provningar är kärnverksamhet hos Kiwa Inspecta. Den oförstörande provningen har fått en delvis ny roll. Historiskt förknippades provning med något nödvändigt ont för att klara Arbetsmiljöverkets regler. Med det finns andra aspekter på nyttan av provning. Idag är möjligheterna mycket större än för tio år sedan. Nu finns metoder som Long Range, EMAT, Phased Array, DDA, CR och Array ET. Dessutom har utveckling i databearbetning medgett mer sofistikerade analyser. Joakim Lindahl från Kiwa Inspecta gav en kortare inblick i några av de oförstörande provningsmetoderna som finns idag.
– Tack vare provning får vi ökad kunskap om våra anläggningar samt bättre underlag för planering av underhållet, menade Joakim Lindahl.
Utmaningar
Processindustridagarna avslutades med att Johanna Mossberg och Magnus Andersson från RISE talade om ”Möjligheter och hinder för en klimatneutral processindustri”. Johanna Mossberg gav en kort bakgrund om RISE. Institutet skapades bland annat med syftet att verksamheten ska vara proaktiv, i stället som tidigare reaktiv. Proaktivitet behövs inte minst för att klara klimatutmaningen.
Industrin orsakar mer än 30 procent av Sveriges koldioxidutsläpp, och där en betydande del kommer från processindustrin. Industrins utsläpp har inte minskat alls på samma sätt som andra samhällssektorer.
– Traditionella åtgärder som bränslebyten och energieffektiviseringsåtgärder har inte påverkat processrelaterade utsläpp särskilt mycket. Det krävs mer genomgripande processförändringar, som process- och produktbyten för att minska dessa utsläpp, förklarade Johanna Mossberg.
RISE arbetar med fyra strategier för en klimatneutral processindustri:
• Elektrifiering och vätgas
• Förnybart (+ det cirkulära)
• Infångning av koldioxid
• Effektivisering (inkl. överskottsvärme och digitalisering)
När det handlar om elektrifiering bör man tänka på att el kan ersätta bränslen i många processer, men mer forskning krävs för att åstadkomma riktigt höga temperaturer. Lägg också märke till att vätgas kan dels användas som energibärare, dels som råvara för att syntetisera material – bygga nya molekyler.
Infångning av koldioxid har två tillämpningar: antingen CCS (Carbon Capture and Storage) för att lagra koldioxiden långsiktigt samt CCU (Carbon Capture and Usage) för att använda koldioxiden i andra processer.
Då det gäller att ersätta fossil råvara med biobaserad råvara, måste man ha i minnet att den biobaserade har helt annan sammansättning med betydligt större innehåll av syreatomer som måste hanteras.
Presentationen fortsatte med att Magnus Andersson redogjorde för fyra konkreta projekt som engagerar RISE:
• Klimatledande processindustri. Västsvenska kemi- och materialklustret. Ett tioårigt projekt med målet att ställa om den petrokemiska industrin på Västkusten, och komma bort från vanliga råvaror. Återvunnen plast ska användas, men även råvaror från skogen och annan biomassa. Bland delprojekt kan nämnas Målmolekyler från sockerplattform, Bioeten och Katalytisk hydrodeoxygenerering av lignin till kemikalier.
– Visionen med Klimatledande processindustri är att skapa en fossiloberoende industriregion som är världsledande inom produktion av kemikalier, material och drivmedel baserade på förnybara och återvunna råvaror, berättade Magnus Andersson.
• Swedish Hydrogen Development Center. Här utnyttjas testbäddar hos RISE och SWERIM för att testa scenarier för olika industrier. Kompletta värdekedjor för biobränslen och biokemikalier studeras via virtuell koppling till befintliga testbäddar.
• Process 4.0 utvecklar möjligheterna med ökad digitalisering och är ett samarbete inom RISE mellan processkemister, ingenjörer och IT-specialister. Bland annat för att utarbeta bättre möjligheter att bedöma fullskaleanläggningars funktion utifrån pilotanläggningar och att skapa processtyrsystem som i realtid optimerar de kemiska reaktionerna.
• CCS-projekt. RISE har varit engagerat i flera projekt som nu avslutats. CCS har studerats både inom skogs-, stål-, cementindustri med flera. Bland annat har partiell infångning i industriprocesser undersökts.
Sammanfattningsvis kan möjligen sägas att det finns vissa lågt hängande frukter att skörda för att minska energiåtgång och utsläpp av koldioxid, men att det långsiktigt troligen behövs både infångning av koldioxid och utveckling av helt nya produktionskoncept för att även processindustrin ska klara klimatmål och övriga miljömål.
Bilden:
Christina Hillforth berättade om återvinning av lösningsmedel hos CirChem.
Foto: Kjell-Arne Larsson
